Ombytta roller

Det är ju egentligen mamman som ska skicka med mat till sitt barn. Well idag (och faktiskt vid ett par andra tillfällen) var det mitt barn som skickade med mig mat hem, hahaha!
Min Micaela hade lagat supergod lasagne, som hon alltså skickade med morsan hem <3



Hemma hos Micaela..

… och på tal om morsor så var både jag & min bedårande bror hos våra föräldrar på lunchen innan idag. Och jodå, mamma ville skicka med linssoppa, men jag hade ingen möjlighet att ta med mig då jag inte skulle komma hem förrän sent (varit på flera möten samt på Advokatbyrån Setterwalls julmingel på kvällen).

(men nu gjorde ju inte det något, då min dotter istället skickade med mig mat hem, hahah)

Älskar livet som egenföretagare. Älskar att styra min egna tid och bestämma varifrån jag ska jobba.
Älskar att jag ska hänga med mina vackra döttrar precis hela dagen imorgon, luciadagen.
Älskar mitt liv! <3

Nu när det närmar sig jul …


… tänker jag på alla stackars barn som inte ser fram emot eller längtar efter julen 🙁
Jag har skrivit om det flera gånger innan, bland annat här, och jag hoppas innerligt att alla barn får en härlig och fröjdfullt jul utan bråk, stök och framförallt berusade föräldrar.
Jag är redan blödig som det är, men blir extra blödig när det handlar om utsatta barn. Jag föraktar på riktigt föräldrar som inte sätter sina barn i första rummet. Nej, man måste inte dricka alkohol och man måste inte bråka eller ställa till med liv. Men man måste göra allt i sin makt för att ge barnen en härlig tid!

Jag blir oxå förtvivlad om någon firar jul själv. Ja, såvida man inte absolut vill (fast vill man verkligen det?). Julen innebär för mig familj, vänner och gemenskap. Hänga med människor man älskar och göra saker man älskar (det ska man för övrigt göra alla andra dagar på året oxå).
Inser såklart hur lyckligt lottad jag är. Jag är så tacksam för att vi är friska och har varandra. Och gudarna ska veta att jag verkligen uppskattar allt som jag har i mitt liv. Jag älskar mitt liv <3

… och fastän jag inte har den där riktiga julkänslan än, så ser jag så fram emot att hänga med min underbara familj med mina döttrar, föräldrar samt tillhörande syskonbarn & respektive. Jag verkligen älskar att hänga med min familj.

I vanlig ordning kommer jag att skänka en slant till Barncancerfonden och BRIS istället för julklappar till mina kunder. Pengarna gör mer nytta där. Och alla som har möjlighet att skänka en slant dit, gör det.
Barncancerfonden: Bankgiro: 902-0900, Plusgiro: 90 20 90-0 eller swish till 90 20 900
BRIS: Plusgiro: 90 15 04-1 eller swish till 9015041

Andra advent och solen skiner inte

.. däremot har det regnat och varit blåsigt. Tur då att jag spenderade hela (sön)dagen inomhus. Gick bara ut för att hämta tidningen. Skönt. Jag behövde vila efter gårdagens brunch samt det ”obligatoriska” 🙂 och årliga andra-advent-minglet hos mina vänner Tomas & Magnus. Som vanligt supertrevligt, gott och mysigt <3

Brunch på Systrar & Bröder

En snabb vända i affären hann jag med. Älskar att handla.

.. och självklart har jag sprungit.

Nu ska jag gå tillbaka till det jag gjorde innan.
Önskar en underbar vecka till alla fina människor, tata <3

1a advent och solen skiner

… men mitt huvud gör ont.. kanske på grund av ytterligare en intensiv helg med middagsgäster, som inte ens en löprunda på 6km rådde bot på …

Nåja, vi hade iallafall mycket trevligt och ena kvällen bjöd jag på min berömda ajvarkyckling med ris som jag älskar (tur att gästerna oxå älskade min ajvarkyckling, haha) och den andra dagen blev det pizza och godis, iförda myskläder.


Nedan var förresten förra helgens middagsbjudning hemma hos mig.

Behöver ta det lite lugnt nu med aktiviteter på helgerna. Måste återhämta mig känns det som.. men det är nog lika bra att go all in – det är fullt i kalendern fram till jul, både på jobb och privat.
Men missförstå inte, jag älskar att umgås och hänga med människor jag älskar.

Jag har iallafall kommit i liiiite julstämning.. min bonusdotter Rania har varit här över helgen och jag fick det här fina ljuset (plus gott te och choklad) som sprider en härlig doft.

Nu tänker jag hit the couch och där tänker jag stanna resten av söndagskvällen.
Tata folket och kom ihåg att göra goda gärningar <3

Vet att det är under min värdighet …

… att skriva som jag gör om vår lilla bedragar-parasit. Se, där kom det igen. Men jag kan inte hjälpa det. Eller rättare sagt, jag vill inte hjälpa det. Jag finner inga andra ord att beskriva henne på, eftersom det inte finns något bra att säga om henne. Jag vill heller inte anstränga mig för att vara snällare och inte så nedlåtande som jag ju är. Eftersom hon helt enkelt inte förtjänar att beskrivas i positiva ordalag. Hon är en bedragare och parasit som inte tillför samhället något, och jag är av den bestämda åsikten att man kallar en spade för en spade. Hon är en bedragare och parasit, och det är precis så hon ska omnämnas. Det finns inga förskönande andra beskrivningar.

Menmen, vårt och mitt liv kretsar såklart inte bara kring denna lowlifen. Vi har förmånen att få göra så många andra roliga saker oxå, saker som parasiten aldrig kommer få vara en del av, som tex att vara VIP-bjuden på Sparbanken Skånes Framtidsdag, där man hade bjudit in bl a Fredrik Reinfeldt och Colin Moon som talare. Fast Reinfeldt hade vår lilla bedragare inte velat lyssna på iallafall, uttalad superkommunist som hon ju är – men som ironiskt nog inte lever som hon lär. Skrattretande, för övrigt. Ja, ni fattar vilken sort hon är.




Snart är det helg. En intensiv vecka går mot sitt slut och jag är så tacksam för allt jag har. En familj som jag dyrkar, ett jobb som jag älskar och vänner som jag oxå älskar. Framförallt är jag så tacksam över att vi alla har hälsan i behåll.
Och på tal om att ha hälsan i behåll, ja, jag kör mina varannan-dag-löprundor som vanligt, och nedan är en bild från morgonens löprunda.

Jag har verkligen allt jag behöver. Tacksam och ödmjuk.

Trevlig helg önskas alla fina människor <3

Om man hade velat se en komplett idiot …

… så skulle man ha varit på vår rättsliga förhandling idag.. ja, ni vet, den där lowlifen som är skyldig min dotter 20.000, idag hade vi en muntlig förhandling, en förhandling som jag var helt säker på att hon inte skulle dyka upp till. korkad är hon väl ändå inte, tänkte jag. Men jodå. Precis så korkad, och ännu mer, är hon tydligen.
Hon dök alltså upp. Till skillnad från hennes ombud (!). Kanske just därför hon dök upp själv. Annars hade hon dömts i sin frånvaro och åkt på ytterligare en tredskodom. I nuläget har hon två tredskodomar på sig, en från Region Skåne och en från Nano Invest, för kännedom.
(fast det kan faktiskt vara fler… har inte kollat upp just det lately).

Hursomhelst. Hon dök alltså upp som sagt. Till vår glädje – men oxå förvåning. Jag trodde faktiskt inte hon skulle vara  jävla blåst. My bad. Klart jag hade fel på den punkten.
Hon satt där, jätte-entitled. Och hånlog. Och svarade inte på en enda fråga som hon fick av domaren. Hennes stående svar var något i stil med ”jag har inget mer att tillägga än det som redan står i papperna”.
Fullständigt respektlöst. Det är förvisso inget som förvånar mig. Hon har ingen respekt för andras tid, eller för arbetande människor.
Hennes agerande fick henne verkligen att framstå som en komplett idiot. Det förvånade inte oss – vi vet ju redan att hon är helt dum i huvudet, och om jag får gissa så tror jag inte att domaren var överdrivet imponerad över hennes agerande heller.
Vem vet, hon kanske tänkte ”bäst att hålla käften och bara misstänkas för att vara en idiot, än att öppna käften och undranröja samtliga tvivel om hur blåst man egentligen är…” – well, här råder det verkligen inga som helst tvivel. What-so-ever. Bruden_är_blåst.

Vi kom iallafall inte överens. Lowlifen erbjöd oss 10.000kr, vi sa nej till det. Så nu går vi vidare till nästa steg.

Nästa gång ska de som vill närvara vid rättegången få veta vilket datum som gäller – i god tid!, och vill man komma är man mer än välkommen.
Några av dom som hon är skyldig pengar ville faktiskt närvara, men framförhållningen var dålig från min sida, så det blev inget. Nästa gång ska jag vara ute i bättre tid. Kan ju vara trevligt för henne att mötas med folk hon blåst. Not.

To be continued. Nu är det lite jobb som gäller.
Tata folket och kom ihåg, var en god person. Inte en komplett idiot.

Status över vårt 20.000kronors-ärende, undrar ni?

Jag har faktiskt fått flera mail där man undrar över hur det går med vår indrivning av våra 20.000kr.
Låt mig berätta 🙂
Hennes ombud kontaktade min dotter och ville förlikas. 8500kr var hon tydligen beredd att betala tillbaka.
Hon drar av för en grafisk profil – en grafisk profil som min dotter var beredd att betala för, mot att hon fick använda den. Såklart. Som om det ens skulle behöva förklaras (!).
Men se, det hade inte vår lilla bedragare tänkt. Vår lilla bedragare hade tänkt att min dotter ska betala för hennes grafiska profil. Hm.. Well. Man behöver inte ha ett medlemskap i mensa för att förstå att min dotter inte vill betala för hennes grafiska profil. Hon, bedragaren, skriver dessutom i mail till min dotter: ”Du har inte rätt till den när den inte är beställd åt dig. Det förstår du väl?” Sedan skriver hon ”Du har beställt den tillsammans med mig vilket gör dig skyldig att betala.
Va?! Snälla säg att det inte bara är jag som ser det uppenbara här? Retorisk fråga, jag vet att ni mina kära ca 20-30.000 läsare, att majoriteten av er inte är lobotomerade.

Nu försöker hennes ombud få det till att min dotter inte får ta del av den grafiska profilen eftersom hon inte betalat för den. Vet inte om man ska skratta eller gråta över ”vändningen” hennes ombud försöker göra.. Undrar om hennes ombud tror att det är ett gäng idioter som sitter i tingsrätten? Det finns nämligen något så banalt som datum i våra konversationer. Man kan alltså väldigt lätt utläsa vad som sades när. Självklart står erbjudandet om att köpa loss halva grafiska profilen, inte kvar.

Hon drar även av pengar för en påstådd kontorsplats som min dotter alltså påstås ha hyrt.
Min dotter var mycket tydlig med att hon varken hade behov eller ens råd med en kontorsplats. Ändå hävdar vår bedragare att min dotter visst har hyrt en plats.
Så jag ringde kontorshotellet och bad om avtalet som min dotter ju då rimligen måste ha signerat för detta, men se, det kunde man inte skicka. Av den mycket enkla anledningen att det inte finns något avtal. Eftersom min dotter inte hyrt någon plats. Så himla enkelt.

Sedan försöker man oxå misskreditera mig genom att säga att det pågår en polisutredning mot mig. Jag skulle kunna utredas för mord – det har fortfarande ingen relevans i huruvida bedragaren är skyldig min dotter 20.000 eller inte.
Det är dessutom ungefär lika sant som när bedragaren påstod att en vice chefsåklagare hade ett ärende för förtal mot min dotter. Vilket heller inte hade haft någon som helst relevans i vårt ärende.
Jag förväntade mig faktiskt liiiite mer höjd från hennes ombud. Faktiskt gjorde jag det. Han är ju trots allt jurist. Förvisso inte så gammal. Men jurist, som sagt.

Vi kan motbevisa varenda en av hennes lögner. Precis allt. Det enda vi faktiskt inte har på mail är just kontorsplatsen – men då förväntar jag mig att vår motpart uppvisar ett avtal. Som ju inte finns.

Hennes skulder är förresten nu uppe i nästan ofattbara 330.000 hos kronfogden – plus dessa 31 ärendena som väntar. Den summan vet vi ännu inte hur omfattande den är. Innan veckan är slut kanske summan är uppe i över en halv miljon. Kanske oxå en miljon. Och att antalet ärenden som väntar på att hanteras går från 31 till 50? Allt är möjligt med henne…
Notera att hon kan ha fler skulder. Ovan summa på 330.000 är alltså bara hos kronofogden. Hon kan ju ha ytterligare skulder hos flera inkassobolag. Just inkassobolag är inte så snabba med att gå till kronofogden direkt, inkassobolagen tjänar ju på att räntan tickar.

Vilka hennes 14 fordringsägare är? Utöver en herrans massa inkassobolag, så finns det även två städbolag som hon är skyldig pengar.
Precis, städbolag som hon har anlitat till både en flyttstädning den 2 februari i år, samt återkommande veckostädning i hennes nuvarande bostad – rimmar inte det lite illa med hennes kommunistiska tillhörighet? Det är ju tjänstefolksmentalitet? Genom att anlita tjänstefolk så upprätthåller man ju dessa klasskillnaderna. Klasskillnaderna som hon så desperat försöker krossa.
Hur fan vore det om hon slutade snacka sitt jävla skit om klasskillnader och istället erkänner vilken bluff hon är.
Japp, uber-kommunisten använder gärna städhjälp själv, men schssss, inte tala högt om det.

Det är fan ta mig skrattretande.

Jag längtar som en tok till nästa vecka då vi äntligen får möta henne i rätten. Jag skulle dock bli förvånad om hon vågar dyka upp. Men jag hoppas… åååå vad jag hoppas att hon dyker upp.

S  N  Ä  L  L  A.
K  O  M.

… men jag älskar oxå weekends like this

Med ”weekends like this” menas med den typen av helg jag precis haft, dvs middag hemma med vänner, Maria (Lindberg, reds anm), Favo-Fredric och Rehanna. Min Elena och hennes kompis Dafina joinade oxå. Vi hade väldigt trevlig.

Morgonen därpå tog jag & Maria en löprunda på 6,5km längs Ribban.

Underbart, som vanligt.
Sen har resten av helgen sett ut ungefär som nedan. Jag på soffan med en bok i handen. Underbart.

I perioder hade jag såklart oxå datorn eller mobilen i handen, för att kommunicera med kandidater samt boka intervjuer. Jag jobbar varje dag, remember. Även på helgerna. Och remember att jag inte klagar 🙂

.. och nu är det måndag och ny vecka! Det blir en mycket intensiv vecka med minst 10 (!) intervjuer, styrelsemöte, möte med min adept, avtackning för en medarbetare vars konsultuppdrag är avslutat och ett par kundbesök. Jag ska dessutom på AW med en gammal Regions Skåne-kollega (ser man på!) och så ska jag faktiskt också se Mia Skäringers No More Fucks To Give.
Men jag ska även på en mycket tråkig sak, begravning. Jag kände inte henne alls väl, men vi pratade alltid när vi sågs. Jag känner oxå delar av hennes familj och av respekt så ska jag närvara på begravningen.

Lev livet <3

Jag älskar mitt jobb


Jag gör verkligen det. Oavsett hur hårt belastad jag är, och just nu är jag ganska tungt belastad med en säkerhetschef, en kundcenterchef, en CFO och en VD, samt en sälj- och marknadschef och en regionchef som förhoppningsvis oxå är på väg in (håll tummarna).

Det svåra i mitt jobb är inte att hitta kandidaterna, det gör jag hyfsat lätt, i all ödmjukhet. Det har jag mitt stora kontaktnät att tacka för. Men tillochmed då kan det ibland vara svårt, för även om jag hittar kandidater hyfsat ”lätt” så ska även tajmingen vara rätt.
Det svåra är att hantera alla sökande. Jag vill verkligen inte missa att återkoppla till folk. Det finns dom som lägger ner mycket tid på att söka en tjänst och då vill inte jag missa att återkoppla.
Men ibland undrar jag över dom som ringer – förstår dom att jag kanske har fått femtio-sextio samtal (som jag faktiskt fick när jag gick ut med VDn häromveckan – och nästan lika många mail!) och att det inte är möjligt för mig att ringa tillbaka till alla? Jag smsade samtliga och bad dom kontakta mig via mail, den kommunikationsvägen hanterar jag bättre. Och jag har inte missat någon, puh.
Funderar faktiskt på om jag ska ändra meddelandet på min voicemail och hänvisa alla som söker jobb att maila mig istället.
Visst, folk vill ställa frågor om tjänsterna, det förstår jag, men jag har oftast många sökande till alla tjänster jag går ut med, och jag har, med all respekt för alla människor, inte tid att prata med samtliga som ringer, i synnerhet inte folk som inte ens är relevanta för tjänsten. Kandidater som är relevanta, ja, dom ringer jag själv upp.
Och kandidater som absolut vill komma i kontakt med mig – dom hittar ett sätt 🙂

Nu är det långhelg och jag ser mycket fram emot den. Ska ta det lugnt och bara vara. Netflix, soffan, löprunda – lördagens löprunda kör jag med Maria (Lindberg, reds. anm) som är hemma över helgen.
Jag ser inte lika mycket fram emot tandläkarbesöket imorgon, men det är bara att pallra mig dit och se glad ut. Tack o lov är allting bra – hoppas jag! – det är en vanlig rutinkontroll för att se om mitt implantat, min låtsastand som jag kallar den (jävligt dyra låtsastand..!) fortfarande ser ut som det ska. Det känns bra iallafall så jag får väl lita på det.

Tata alla fina människor. Njut av livet och skräm inte ihjäl någon dessa dagarna <3

Man har dom bara till låns

… sina barn alltså. Sägs det. Jag är iaf inte helt okej med det upplägget … Jag vill inte bara låna mina barn. Jag vill alltid ha dom.
Min ena dotter har flyttat hemifrån. Det har iofs gått några månader sedan hon flyttade, men jag har inte riktigt vant mig vid det. Mycket märklig känsla (och ska man hårddra det så flyttade hon egentligen för fyra år sedan..).
Jag har uppfostrat mina barn till att vara självständiga och oberoende unga kvinnor, och sen när dom väl står på egna ben så känns det så konstigt. Jag är såklart oerhört stolt, men det är med blandade känslor, ska motvilligt erkännas.

I samband med dotterns flytt råkade jag hitta min gamla ex-särbos mikrovågsugn i källaren (ja, han som ljög ihop några konstiga historier som han förmodligen trodde skulle få honom att se bättre ut?), jag trodde faktiskt att jag hade slängt micron i samband med att jag renoverade mitt kök för två år sedan, men det hade jag inte tydligen, så min dotter fick den. Den passade faktiskt väl in i hennes kök.

… i några veckor.
En kväll när dottern ville poppa popcorn så började ugnen nästan brinna..

Så nu har den förpassats till soporna. Vilket den borde ha gjort för längesedan..

… och det där med att jag alltid vill ha mina barn – det vet jag ju om att jag ändå har. Dom är alltid med mig oavsett var vi befinner oss eller var vi bor. Så tacksam för att dom vet att jag alltid finns i bakgrunden. Att jag alltid stöttar och ställer upp om dom behöver mig.

Nu back to work – enjoy och njut av livet folket.
Kom ihåg att behandla andra som du själv vill bli behandlad! <3

Translator

Arkiv