Daniella Ibis AB

Inget nytt under solen egentligen. Tiden går sin gilla corona-gång, precis som vanligt. Ja, det har faktiskt blivit ett normalläge.
Personligen tycker jag det är supertråkigt att jag inte kan jobba lika mycket, men det är inte så mycket att göra åt. Bara gilla läget och go with the flow.

Jag är tacksam och glad över att min pappa varit hos mig och först kört med högtryckstvätten och helgen därpå målat om staket i min trädgård.
Min pappa <3


Under tiden som pappa målade, så rensade jag ogräs och klippte gräset.

Jag har hängt med vänner, både hemma och ute på restaurang. Bla har jag varit på Kin Long, Malmös äldsta (?) Kinarestaurang, och där har jag inte varit på 100 år.
Riktigt god mat och fantastisk service.


Ja, mycket fint sällskap med 🙂

Jag har hängt med min dotter – och det enda som är sant med nedan bilder är att ja, jag kom dit med maten – men det är inte jag som tillagat den.. men det fattade ni, haha.

Självklart springer jag. Var- och varannan dag.


Jag rensar som aldrig förr. Hittade blandannat nedan bild på mig och min mamma. Tror det var på min pappas 60-årsfest. Shit, 20 år sedan! Man kanske ska ha lugg igen..? 🙂

.. och så har vi haft italiensk afton med Fab8-gänget.

Varför italiensk afton bara sådär, undrar ni? Jo, för att nästa helg skulle vi Fab8-tjejer egentligen åka till Bergamo (ja, till epicentret för covid-utbrottet i Italien och Europa, hahaha) eftersom en av tjejerna har fyllt 40 och det var vår present. Men eftersom vi inte kommer åka dit så fick vi ta Italien till oss. Nästan lika bra 🙂

Jag saknar att resa. Har inte varit någonstans på flera månader. Sista resan gjordes i slutet på februari/början på mars, när jag var i Estepona med min barndomsbästis.
Bergamo-resan nästa helg är inställd (såklart). Återstår att se om min flight till Grekland blir av i början på juli. Oavsett om den blir av eller inte, så kommer jag inte att åka. Finns ingen anledning egentligen. Är inställd på semester hemma. Kan ju bli intressant. Har aldrig semestrat i Sverige tidigare, men någon gång ska ju vara den första.
Inget ont som inte för något gott med sig.

Tata folket, håll er friska, och tvätta händerna!

Den här bilden dök upp i mitt instagram-flöde. Alltså… jag älskar choklad. Och jag älskar allt med caramel. Och så älskar jag allt som är salt. Den här chokladen måste alltså vara gudagod.
Hade jag inte varit på godisförbud hade jag åkt raka vägen till affären. Suck.

Häromveckan skrev jag att nästa gång jag äter godis o sånt, ska vara på min födelsedag, som är i slutet på juli. Men jag har nyligen haft en ny förhandling med mig själv.
Det som gäller nu är följande:
Antingen äter jag godis på midsommar. Eller den 1/7.
Men: om jag äter godis på midsommar, så flyttas datumet fram till den 26/7, som alltså är min födelsedag. Innebär att jag äter på midsommar, men inget mer fram till den 26/7.
Äter jag inte på midsommar, så börjar jag äta igen den 1/7.

Har inte bestämt mig än.. under tiden fortsätter jag springa..

Tata folket, och ta hand om er <3

Oväntat, men mycket välkommet besök.
Mina fantastiska föräldrar <3
Givetvis kom dom inte tomhänta. Mamma hade gjort keftedákia (köttbullar) samt tzatziki och melizanosalata, auberginesallad. Så gott. Just det, dom hade med sig en tsouréki till, påskbrödet som jag älskar. 

På nedan bild ser det ut som att min pappa tänker något i stil med: ”vad säger hon nu igen” – och det skulle mycket väl kunna vara så, men inte denna gången, hahahaha 🙂

Vi satt i trädgården för säkerhetsskull, och när det började bli lite kallare så åkte dom hem. 
Jag älskar att hänga med mina föräldrar. Verkligen älskar det. Men det här jävla viruset alltså, det har fan satt jävligt många käppar i hjulet för oss (och många andra givetvis). Självklart inser jag att vi är mer lyckligt lottade än många andra, jag har flera personer i min direkta närhet som har förlorat föräldrar i corona, senast idag fick jag veta att en mycket god vän förlorade sin pappa idag. Just den här vännen umgicks jag med igår, och vi var tillsammans när hon fick beskedet att hennes pappa fick åka in akut till sjukhuset, och idag, mindre än 24 timmar senare, dog han. Så sorgligt. 
Så ja, jag saknar att hänga med mina föräldrar, men jag är oerhört tacksam för att ingen i min familj, eller någon av mina nära och kära är sjuka. 

… more often mum and dad <3

Det kommer. Det vet jag att det gör <3

… för att man drömde att man har ätit godis! Ja, alltså, eftersom man är på godisförbud fram till sin födelsedag. Och den födelsedagen ligger väldigt långt fram i tiden känns det som just nu.. oavsett så var jag lättad när jag väl insåg att det bara var en dröm. Men att jag emellanåt blir sugen, det kan jag inte förneka.
Det är dock ok att dricka vin, namnet till trots, och äta utan att räkna EN gång i veckan. Och so far har jag lyckats hålla det sedan årsskiftet.


Och givetvis springer jag…

..fast nedan variant på ovan bild är mycket roligare än originalet, hahaha

Min expartner-in-crimes man, Peter, som varit i farten igen, hahahaha
Så jäkla ball!

Nu tillbaka till det jag gjorde innan, tata alla fina människor.
Hang in there, corona kommer blåsa förbi, det är bara en frågan om tid (säger jag kanske mest i ett tappert försök att övertala mig själv…).