Monthly Archives: januari 2020

Dags att föreläsa igen!

.. denna gången på Malmö Arena och HyllieLunchen!
Jag ska prata om min resa, hur jag hamnade där jag är idag. Jag skulle ju bli polis när jag var liten, inte headhunter, konsult eller moderator/konferencier/föreläsare. Eller agent och sponsor.
Life moves in mysterious ways 🙂 Och tur är väl det, puh!

Alla är välkomna, och här anmäler man sig!
Som vanligt alltid lite nervöst, men det kommer förhoppningsvis gå bra.
Håll tummarna för mig folket <3

När ska man sluta ta diskussionen …

… med människor som man uppenbarligen inte når fram till?
”Aldrig”, vill jag kunna säga, men jag klarar inte av att inte markera för folk som har förlegade åsikter.
En av mina kontakter på facebook, en äldre man, delade en artikel från Aftonbladet, som handlar om en svart kvinna som blev utsatt för en mycket allvarlig rasistattack när hon handlade i affären. En inte så begåvad man skrek att hon ska ”åka hem till Afrika”.
Min facebook-kontakt skrev något i stil med att Aftonbladet lyfter fram en historia om rasism mot Chantal, men att dom i samma veva glömmer alla våldsbrott, våldtäkter, rån, rasistattacker mot svenskar med vit hudfärg. Och att tidningen framstår som neutrala i sin framtoning.
En av hans kvinnliga vänner kommenterade följande: (håll i er nu).

Hårda ord får vi alla vänja oss vid! Att bli kallad neger, hora eller ”jag ska knulla din mamma” – varför är det ena värre än det andra? Får jag tycka, och det gör jag nu, så tycker inte jag neger är ett hemskt ord och har aldrig tyckt. Däremot att bli kallad hora eller att nån ska” knulla min mamma” – det tycker jag är betydligt vidrigare! Nä, jag tycker inte detta är en rasistattack 🙂 Ler lite åt det dumma ordvalet! Rasistattack 🙂 Nej det är bara en liten ”ingrediens” av vad vi alla är drabbade av i Sverige i dag!

Jag kunde såklart inte bara låta en sådan otroligt korkad kommentar passera så jag var tvungen att skriva att jag utgick från, eller hoppades åtminstone, att hon var berusad när hon kommenterade.
Det var hon verkligen inte, svarade hon. Och ”ingen ska minsann få mig att tänka annorlunda, i synnerhet ingen från din generation, ni som kan och vet allt”.
Sedan kallade hon mig flicka lilla och bad mig växa upp och bli torr bakom öronen.
Jösses.
Jag fick mig ett gott skratt.. förklarade att jag inte vill vara nedlåtande mot personer som är i mina föräldrars i ålder, och att jag nog inte kommer kunna behärska mig om vi fortsätter diskussionen, så därför tog den snabbt slut.
Jag konstaterar dock: inte skyhög IQ där inte. Inte särskilt allmänbildad heller, misstänker jag. Synd.

Sedan kom det en vit svensk kille som minsann har blivit kallad jävla svenne under sin uppväxt, och han undrar ”varför är inte det rasism”? Jösses igen. Här kommer alltså en vit, svensk kille som jämför sig med svarta, som blivit systematiskt förtryckta sedan 1500talet!
Vad säger man till en sådan? Jag frågade honom om han verkligen ser sig själv som ett offer?? Alltså jag orkar inte… men givetvis svarade jag honom att om hans enda problem är att han blivit kallad jävla svenne, ja, då kanske han ska vara jävligt glad över det. Hans problem står ju inte i paritet till omvärldens… suck.

Sedan hade jag flera kommentarer fram och tillbaka med trådskaparen himself och inte där heller lyckades jag nå fram.
Jag frågade om han känner många svenskar som gått in i affären och blivit ombedda att flytta hem?
Och så frågade jag om han någon gång blivit utsatt för hatbrott överhuvudtaget? Om han hade blivit utsatt, så bad jag honom skriva en insändare till Aftonbladet så skulle vi stötta honom.

Jag blir så trött på sådana människor. Riktigt trött. Hur kan man inte förstå?
Man kan göra en mycket enkel jämförelse:
Om mitt barn blir sjukt och får 40 graders feber så tycker jag att det är fruktansvärt och jättehemskt, men om ett annat barn får epilepsi, diabetes eller någon annan allvarlig sjukdom så måste ju jag förstå att det är ännu värre. Även om min verklighet är att det är hemskt med 40 graders feber, så måste ju jag begripa att det är ännu värre för andra som är mycket sjukare.

Tur att man kan springa av sig frustrationen. Behöver nog ta en runda imorgon igen..

.. och tur att man har en sådan underbar dotter som köper mina favoritfrukter OCH skalar åt mig, tänker främst på granatäpplet. Det är kärlek det <3

Tata folket .. och snälla, snälla, använd sunt förnuft!

Forgive and forget?

Jag har skrivit om detta innan, om att glömma och/eller förlåta. Ska man göra det? Eller ska man inte göra det? Jag talar om relationer generellt.
Jag har avslutat ett par vänskapsrelationer. En vän för något år sedan, som jag egentligen tycker mycket om och trivts med, men som kunde vara ganska elak. Detta har jag egentligen vetat om att hon är, men vi umgicks ändå i nästan 20 år och hade skitkul. Och hon var aldrig elak mot mig. Jag saknar henne ibland, för vi hade jäkligt roligt. Men sånt är livet.

En annan väninna som jag slutat umgås med, för oxå något år sedan, henne saknar jag inte.
Tvärtom, så känner jag mig lättad över att vi inte längre är vänner. Ska tilläggas att hon faktiskt var en riktigt bra vän, det kan man inte ta ifrån henne, men hon var också så otroligt krävande. Hon kvävde mig, hon sög musten ur mig.
I tid och otid surade hon över saker som hon tyckte att jag inte hade gjort för henne. Det kunde handla om att jag tex inte delade något som hon hade lagt upp (!). Hon koncentrerade sig mycket på vad man eventuellt inte gjorde för henne – sådant som man gjorde, det tenderade hon att glömma.
Sånt funkar inte för mig. Ingen kan ställa sådana krav på mig. När det kommer till kravställning är det bara mina barn som kan göra det.

Men den här ex-väninnan tycker jag uppriktigt synd om. Min amatörpsykolog-analys är att hon lider av något, vet inte exakt vad, men att hon behöver hjälp, det står fullständigt klart för mig iallafall. Hon är antingen överlycklig eller över-nere. Det är alltid så mycket drama kring henne och hon berättar gärna vitt och brett för alla som vill lyssna. Och det är tyvärr sånt som kommer och biter en i röven efteråt. Inte alla är ens vänner, inte heller vill alla en väl. Definitivt vill kanske inte alla ens lyssna på henne! Jag vill understryka att jag verkligen önskar henne allt gott. Men hon behöver hjälp (det gör vi säkert alla då och då, vissa mer än andra), men det mest tragiska är att hon fullständigt saknar självinsikt och tyvärr även självrespekt.
Sen är jag inte så säker på att jag ens vill prata med henne någonsin igen, med tanke på att hon direkt ljugit till gemensamma vänner om hur vårt sista samtal gick till. Dock är det ingen som tror på henne.
Hon har även sagt att hon inte har en aning om varför jag inte pratar med henne – var syftet med den kommentaren att få mig att framstå som någon som bara skiter i att prata med folk? Om det var planen så backfired it – detta sa hon till någon som känner mig väl, som fattade direkt att om jag inte pratar med henne, så är det fullständigt klart varför.
Men det är det där med självinsikten igen.. hon är totalt ovetandes om sitt agerande. Eller så är hon så sjuk att hon faktiskt inte har den blekaste. Vet inte vilket som är värst.
Jag tycker iallafall synd om henne, och jag önskar henne allt gott, men jag vill inte ha henne i mitt liv igen.

(unless it´s me, hehe).

Jag klagar inte dock – kompisar är inte något jag saknar, det har jag många av.
Riktigt nära vänner dock, det har jag få av <3

Back to reality

Äntligen tisdag! (eftersom måndagen var en ledig dag).
Jag har såklart ”smygjobbat” i jul men faktiskt inte lika mycket som jag brukar. Mina kunder har hållit sig lugna, haha.

Bäst av allt? Att jag fick tummarna loss och fixade det administrativa. Oj vad jag inte gillar det. Sååå tråkigt jobb.

Och så slår det mig att mitt ena bolag, nummer två i ordningen och som bildades januari 2012, Daniella Ibis AB fyllt 8 år! Mitt första bolag, Like Consulting bildades augusti 2009, mitt tredje och fjärde företag bildades samtidigt februari 2016, Appointed & Inovshop.

Inovshop är jag ju inte längre delägare i och Appointed är jag numera ensam ägare till.

Song of the day måste bli en av mina älsklingslåtar från back in the days:
”Back to life” eftersom ju det är back to reality idag 🙂

Jag gillade flätor 🙂 nedan bild är för övrigt tagen sommaren 1993 tror jag, och jag befann mig i Kilkis, Grekland, hemma hos min Thia Cool <3

Trevlig vecka folket, och kom ihåg att alltid vara en bra person <3

Där föll den, Zlatanstatyn …

Det var väntat och inatt blev det alltså av. Ingen är förvånad.


Vad jag tycker om detta? Fullständigt hål i huvudet. Jag förespråkar inte vandalism.

Vad jag tycker om Zlatans ägandeskap i Hammarby? Well.. Jag tycker inte. Jag blev, som många andra, besviken på hans onödiga uttalande om att Hammarby ska bli Skandinaviens bästa klubb – men vadfan, det är klart att han måste säga något i stil med det, vad skulle han annars säga?
Tidigare har jag aldrig låtit något han sagt eller gjort färga mig negativt. Oavsett vad det har varit, så har han i min värld kunnat komma undan med precis allt, eftersom han är Zlatan!, men detta… nej.. det känns inte alls bra (även om jag absolut inte har rätt att tycka något om det – han gör precis som han vill).

Ovan bild tog jag dagen efter att man kapat av näsan på statyn för några veckor sedan

Alla vet vid detta laget att Zlatan fick aktierna, varför han valde att ta emot dom, ja det är något som bara han kan svara på. Jag tror heller inte att folk hade haft så stora problem med det, om det inte vore för den onödiga kommentaren att han ska göra HIF till Skandinaviens bästa kubb – i synnerhet som Malmö Stad avtäckte hans staty bara en knapp månad tidigare.

Statyn har blivit vandaliserad flera gånger. Man har försökt såga ner den, sprutat silverfärg på den, hängt en toasits på armen, hängt en snara (!!) runt halsen, man har kapat av näsan på statyn och nu har man lyckats fälla den efter flera försök.

Jag förstår att MFF-arna är förbannade och inte vill ha statyn på sin hemmaborg, jag tycker nog inte heller att den ska stå kvar på stadionområdet. Men det är inte MFF som äger statyn. Det gör Malmö Stad.
Det återstår att se vad som händer framöver, var statyn kommer att placeras. Jag tror tyvärr att man kommer fortsätta vandalisera den oavsett var i Malmö den står.
Jag tror dock att stadionområdet inte är rätt plats..

To be continued, är jag dessvärre övertygad om…

Hej nya årtiondet!

Första dagen på året börjar alltid med en 10km lång löprunda.

.. så även denna nyårsdagen den 1/1 2020.
Jag var inte ett dugg bakfull, det är jag aldrig på nyårsdagen eftersom jag aldrig dricker på nyår. Jag står inte ut med tanken på att inte kunna komma hem när jag vill, därför kör jag. Det är ju nästintill omöjligt att hitta taxi just nyår.

Iallafall, det blev en rolig fest 🙂

.. med riktigt god mat!

… riktigt god mat blev det även dagen därpå hemma hos brorsan.

Men efter all den goda maten flera dagar i rad är det nu fil som gäller, haha.

Just kidding. Men det blir åtgärder i form av godisförbud för min del med start idag. 6 månader utan godis, choklad, glass, bakelser mm lyder restriktionen. Just nu känns det inte alls svårt, jag är verkligen fed up på allt vad godis heter. Och förra året klarade jag 9 månader utan godis, så det ska väl gå bra denna gången med.
Jag kommer vara ledig veckan ut och sen ser jag fram emot att komma tillbaka till rutinerna till igen.

Gott Nytt År önskar jag (igen) alla fina människor <3

Translator

Arkiv