Monthly Archives: oktober 2019

Jag älskar mitt jobb


Jag gör verkligen det. Oavsett hur hårt belastad jag är, och just nu är jag ganska tungt belastad med en säkerhetschef, en kundcenterchef, en CFO och en VD, samt en sälj- och marknadschef och en regionchef som förhoppningsvis oxå är på väg in (håll tummarna).

Det svåra i mitt jobb är inte att hitta kandidaterna, det gör jag hyfsat lätt, i all ödmjukhet. Det har jag mitt stora kontaktnät att tacka för. Men tillochmed då kan det ibland vara svårt, för även om jag hittar kandidater hyfsat ”lätt” så ska även tajmingen vara rätt.
Det svåra är att hantera alla sökande. Jag vill verkligen inte missa att återkoppla till folk. Det finns dom som lägger ner mycket tid på att söka en tjänst och då vill inte jag missa att återkoppla.
Men ibland undrar jag över dom som ringer – förstår dom att jag kanske har fått femtio-sextio samtal (som jag faktiskt fick när jag gick ut med VDn häromveckan – och nästan lika många mail!) och att det inte är möjligt för mig att ringa tillbaka till alla? Jag smsade samtliga och bad dom kontakta mig via mail, den kommunikationsvägen hanterar jag bättre. Och jag har inte missat någon, puh.
Funderar faktiskt på om jag ska ändra meddelandet på min voicemail och hänvisa alla som söker jobb att maila mig istället.
Visst, folk vill ställa frågor om tjänsterna, det förstår jag, men jag har oftast många sökande till alla tjänster jag går ut med, och jag har, med all respekt för alla människor, inte tid att prata med samtliga som ringer, i synnerhet inte folk som inte ens är relevanta för tjänsten. Kandidater som är relevanta, ja, dom ringer jag själv upp.
Och kandidater som absolut vill komma i kontakt med mig – dom hittar ett sätt 🙂

Nu är det långhelg och jag ser mycket fram emot den. Ska ta det lugnt och bara vara. Netflix, soffan, löprunda – lördagens löprunda kör jag med Maria (Lindberg, reds. anm) som är hemma över helgen.
Jag ser inte lika mycket fram emot tandläkarbesöket imorgon, men det är bara att pallra mig dit och se glad ut. Tack o lov är allting bra – hoppas jag! – det är en vanlig rutinkontroll för att se om mitt implantat, min låtsastand som jag kallar den (jävligt dyra låtsastand..!) fortfarande ser ut som det ska. Det känns bra iallafall så jag får väl lita på det.

Tata alla fina människor. Njut av livet och skräm inte ihjäl någon dessa dagarna <3

Man har dom bara till låns

… sina barn alltså. Sägs det. Jag är iaf inte helt okej med det upplägget … Jag vill inte bara låna mina barn. Jag vill alltid ha dom.
Min ena dotter har flyttat hemifrån. Det har iofs gått några månader sedan hon flyttade, men jag har inte riktigt vant mig vid det. Mycket märklig känsla (och ska man hårddra det så flyttade hon egentligen för fyra år sedan..).
Jag har uppfostrat mina barn till att vara självständiga och oberoende unga kvinnor, och sen när dom väl står på egna ben så känns det så konstigt. Jag är såklart oerhört stolt, men det är med blandade känslor, ska motvilligt erkännas.

I samband med dotterns flytt råkade jag hitta min gamla ex-särbos mikrovågsugn i källaren (ja, han som ljög ihop några konstiga historier som han förmodligen trodde skulle få honom att se bättre ut?), jag trodde faktiskt att jag hade slängt micron i samband med att jag renoverade mitt kök för två år sedan, men det hade jag inte tydligen, så min dotter fick den. Den passade faktiskt väl in i hennes kök.

… i några veckor.
En kväll när dottern ville poppa popcorn så började ugnen nästan brinna..

Så nu har den förpassats till soporna. Vilket den borde ha gjort för längesedan..

… och det där med att jag alltid vill ha mina barn – det vet jag ju om att jag ändå har. Dom är alltid med mig oavsett var vi befinner oss eller var vi bor. Så tacksam för att dom vet att jag alltid finns i bakgrunden. Att jag alltid stöttar och ställer upp om dom behöver mig.

Nu back to work – enjoy och njut av livet folket.
Kom ihåg att behandla andra som du själv vill bli behandlad! <3

Min fantastiska pappa Michael, 80 år idag

Kan knappt fatta att min pappa är 80 år. Det låter ju asgammalt, men min pappa är långt ifrån ”gammal”. Tvärtom! Han har alltid både sett väldigt ung ut och viktigast; han håller sig vid hyfsat god fysik. Promenerar varje dag tex, är aktiv och rör på sig. Festa är han oxå bra på, haha. Sin egen överraskningsfest förra helgen firade han big time.

Min pappa är världens bästa pappa, men oxå make, morfar/farfar, svärfar, bror, thios och vän.
Snäll, rättvis, klok och filotimos. Det ordet finns bara på grekiska. Han är en alldeles fantastisk person som aldrig skulle tveka att hjälpa någon som behöver det.
Min pappa är dessutom min största förebild när det gäller entreprenörskap och att driva eget.





Vi överraskade alltså pappa med en fest. Våra föräldrar trodde att dom skulle fira sitt barnbarn Matildas födelsedag, när dom intet ont anandes åkte hem till min bror i lördags, haha. Där stod vi, familjen men oxå deras vänner och bara ”surprise!!”. Farsan blev verkligen överraskad <3

Avslutningsvis, min dotter skrev nedan inlägg på sin Instagram, och det sammanfattar pretty much min pappa <3

(fast det där med timmarna på kafenio… det har mormor begränsat, hahahah! Just kidding, han hinner inte spendera lika mycket tid där för han är fullt upptagen med att hämta och lämna de små barnbarnen från skolan och träningar.. <3 )

Som jag älskar dig, min fantastiska pappa.
Som vi ALLA älskar dig, alla vi som har turen att ha dig i våra liv.
Stort grattis på 80-årsdagen idag!

Det här med förtal

Jag har läst på lite om lagen om förtal.
Det står att om ”Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.” 
Man tar alltså inte hänsyn till om det som sägs är sant eller inte. Som man tex gör i Tyskland. Där är det sanningshalten i det som sägs som avgör om det är förtal eller inte.

”En uppgift kan dock anses försvarlig att lämna, om den har högt allmänintresse”.  Se, det är intressant.
Jag anser att det är skyhögt allmänintresse om en person är, låt oss säga, en parasit och bedragare av stora mått. En sådan person måste outas för omvärlden.
Jag är beställare. Jag köper in tjänster. Jag känner många beställare och inköpare och jag vet att jag definitivt hade velat veta om det finns en bedragare som jag borde akta mig för. Precis som alla andra beställare jag känner som oxå hade velat veta. Därav att personen måste outas. Man vill ju inte att den personen ska få härja fritt.
Hur kan det vara förtal att varna andra för att beblanda sig med bedragare? Det är ju inga lögner man sprider. Det är ju sanningen.
Vi som är seriösa, vi måste kunna prata och varna varandra. Annars kan ju dessa bedragare härja hur länge som helst. Och lura hur många som helst.

Om någon hade varnat oss för vår lilla parasit, hon som är skyldig oss 20.000kr, så hade vi förmodligen inte varit där vi är idag, nämligen i tingsrätten (för att hon hade fräckheten/dumheten att överklaga kronofogdens beslut. Såklart hon gjorde, hon är ju redan nedsvärtat och prickad hos fogden, varför skulle hon bry sig. Hon har inte tillfört samhället särskilt mycket under sina 26-27 år, varför skulle hon börja bry sig nu?).
Vi hade förvisso oxå kunnat göra vår hemläxa och ringa kronofogden för att kolla upp henne.. det gjorde vi inte.. lesson learned.
På tal om vår parasit och kronofogden: När vi kontaktade kronfogden i maj 2019 var hennes skuld på  111.000, fördelat på 12 fordringsägare.
Nu, några månader senare är hennes skuld uppe i, håll i er, 315.412kr fördelat på 14 fordringsägare, där vi är en av dessa 14.
Och vet ni vad mer? Ni håller i er va? Dessa 315.412 är alltså fastställda skulder som kronofogden beslutat att hon ska betala tillbaka – utöver dessa fastställda skulder väntar ytterligare 31 – TRETTIOEN!!! – ansökningar om betalningsförelägganden.

Trettioen.

31.

Alltså trettioen ansökningar om betalningsförelägganden.

Låt det sjunka in. 31.

Ni fattar va? På tal om att bidra till samhället.

Ska man verkligen inte outa en sådan person? Varna andra? Klart man ska! Klart som fan att man ska!
Som tur är ska det jävligt mycket till för att någon ska dömas för förtal. Eller ja, tur och tur – ibland är det såklart inte bra, men när det gäller sådana här rötägg som vår lilla parasit, då borde folk tacka den som outar och varnar.
Och på tal om att dömas för förtal: den här parasiten har dessutom ljugit i sin överklagan där hon påstår att det finns ett förtalsärende på min dotter. Hon namnger (!) vice chefsåklagaren som hon påstår har ärendet på min dotter. Det var mycket enkelt att ringa den här vice chefsåklagaren – som inte hade en aning om vem min dotter var, och naturligtvis fanns det inget ärende på henne.
Hur korkad får man vara??? Det är ju sånt som man kan kolla upp på nolltid!
Och så en massa andra saker i hennes överklagan som är så absurda att det faktiskt direkt är löjligt. Hon säger emot sig själv hela tiden. Hänvisar till avtal som hon några rader längre ner i sin överklagan påstår ”inte stämmer” (!?). Listan kan göras lång. Men jag orkar inte dra det här.

… och nu låtsas hon plugga på juristprogrammet i Lund. Eller rättare sagt, hon har ju inte skrivit det rakt ut, inte så att jag har kunnat läsa det någonstans, hon bara eftersöker kurslitteratur till termin 1 på juristprogrammet. Det behöver ju inte innebära att hon påstår att hon pluggar där. Men om jag känner henne rätt, så låtsas hon nog gärna att hon pluggar juridik. Hon är dock inte inskriven på juristprogrammet i Lund – eller på något annat universitet i Sverige. Jag har kollat upp det naturligtvis. Hon har för övrigt noll akademiska poäng. Hon har inte ens en fullständig gymnasieexamen. Och nej, jag lägger ingen värdering i det. Men det gör det fullständigt omöjligt för henne att komma in på juristprogrammet. Eller något annat program.

Ja, herregud, vad ska man säga. Jag ser mycket fram emot att möta henne i rätten. Det ska bli så roligt att höra hennes (jävligt korkade) förklaringar på varför hon inte är skyldig min dotter dessa 20.000 kronorna – som hon flera gånger  i mail medger att hon ska betala tillbaka. Och som hon signerat ett avtal på, att man ska få tillbaka investerat kapital om aktiebolaget inte bildas.
Hon tror förmodligen att hon kan lura tingsrätten oxå. Tror dock inte att dom är lobotomerade och köper hennes bullshit.
Som sagt, det ska bli intressant! Och jag lovar att uppdatera med målnummer när det är klart.

Tata folket. Kom ihåg att alltid göra rätt för er!

In love with Athens

Helgen tillbringades i Aten. Jag är officiellt numera förälskad i den grekiska huvudstaden. Wow alltså. Detta var min tredje gång som jag besökte Aten, sist var jag där under OS 2004 och dessförinnan var jag där 1992, tror jag.
Denna gången, tredje gången gillt, besökte jag bl a Akropolis. Det var magiskt. Överväldigande.





På vägen upp stannade vi till på en annan klippa, där man oxå hade hela staden under sig.
Breathtaking.


… och man var tvungen att vara försiktig!
Köpte en guldkrans att ha i håret <3

Vi gick in i kyrkor…

Ovan skylt fick mig att lite osökt tänka på den busschauffören i Malmö som inte lät en ung tjej gå på bussen eftersom hon ansågs för lättklädd..

Vi besökte såklart Syntagma och såg ”tsoliades” som vaktar ”The Unknown Solider”s grav.

(En tsolias är oxå en soldat).

Vi åkte till Sounio och Poseidons tempel tillsammans med min kusin Makis och hans familj.
(som oxå hämtade och lämnade oss på flygplasten <3).

… oxå helt magiskt.

Vi strosade runt på fina gator och åt på goda ställen.


Varför det blev Aten just denna helgen? Min systerdotter som brottas, Anna, skulle tävla för det grekiska landslaget för sista gången (eftersom hon snart fyller 15 år och då måste välja vilket land hon i fortsättningen ska brottas för – det blir Sverige). Tävlingen, Balkan Championship, skulle egentligen take place i just Aten. Men för en-två månader sedan flyttade man tävlingen till Bulgarien (!). Jag bokade resan för mina döttrar och mig redan innan sommaren. Och det var bra att det blev av nu – vädret var perfekt och jag har faktiskt lovat mina döttrar detta sedan dom var 8 år..

Vilken placering Anna hamnade på i mästerskapen? Tredje!
Hon vann – inte bara en gång, utan två!, över den regerande grekiska mästarinnan, som alltså Anna förlorade mot i finalen i våras under de Grekiska Mästerskapen. Inte för att Anna var sämre, men för att Anna slarvade bort segern… Då! – men inte denna gången – eller rättare sagt dessa gångerna; Anna vann som sagt två gånger över henne i Balkan-mästerskapen. Så fick jag det sagt, haha.
(och nej, den grekiska flickan är inte dålig, absolut inte. Men hon är inte bättre Anna om vi ska vara ärliga. Det är oxå därför Anna blev uttagen till grekiska landslaget, fastän hon ”bara” kom tvåa, för att hon var/är bättre än ettan och egentligen borde stå som segrare).

Nåväl. Back to business nu efter en underbar långhelg i Aten.
Tata folket, ta hand om er och kom ihåg att le 🙂

Translator

Arkiv