Daniella Ibis AB

.. och shit så kul det var!
Ägaren och VDn på Southgate Casting & Production, www.southgate.se frågade om jag ville göra ett jobb för dom, jag skulle spela en business woman, och svaret var inte svårt – klart jag ville! Såklart under förutsättningen att Southgates kund (ARJO) oxå ville ha mig. Det ville dom! Så kul!

Så kul det var! Visst, en del väntande men gänget jag jobbade med var så roliga 🙂 både killarna från Holland som jag fotades med – riktiga tekniker från just ARJO – men oxå fotografen Freddy och ADn Anna från Navigator.

Det här vill jag definitivt göra om – men ikväll, ikväll är det filmpremiär med Maria Lindberg i Hamburg! Maria har varit med i en film som heter Gipsy Queen, och hon har även koreograferat boxningsmatcherna. Hur coolt är inte det! 🤩

Tata alla vanliga dödliga, nu går jag tillbaka till mitt superglamourösa liv 😂😂😂

.. men oj vad jag gillar det! Älskar det tillochmed.
Vet att jag har sagt det förut men det tål att upprepas: jag har världens bästa jobb. Utan tvekan.
So what att jag jobbar många timmar om dygnet, jag har ju förmånen att få betalt för att göra det jag älskar. Jag ser det verkligen inte som en uppoffring.
Just nu är jag inne i en hyfsat intensiv period, jag har flera ganska tunga rekryteringsuppdrag som ska tillsättas – tunga men oxå jäkligt roliga! Parallellt med det tillsatte jag ett uthyrningsuppdrag som jag oxå gläds mycket åt – jag vill ha fler uthyrningsuppdrag.

Och när jag behöver fokusera på annat är jag tacksam för mina väninnor, bla Neno, som var här på brunch hos mig i söndags… (kvällen innan var jag bortbjuden på middag)..


Jag är tacksam att jag kan shoppa det jag vill, även om mina skor inte föll alla smaken haha.

Fast mest tacksam är jag över mina älskade löprundor.

Älskar att min kropp orkar, att min kropp bär mig och att jag är skadefri.

.. och så älskar jag att jag kan kolla på serier när jag vill, och det ska jag göra nu.
Tata folket, lev livet varje dag <3

Eller Kaaaaaalmmmaaaa som dom själva säger, hahaha 🙂
Jag var på ett event med Svenska Handelskammaren, man promotade bla #100listan som ju jag är med på. Fick även säga några väl valda ord om listan, och vad den betyder för mig. Kul!
Här med Handelskammarens affärschef Ulrika.

Jag kom till Kalmar kvällen innan eventet, det skulle nämligen börja kl 8 på morgonen och jag ville helst inte köra hemifrån Malmö mitt i natten. Det är trots allt tre timmars bilväg dit (även om min gamla fling och numera mycket goda vän Per som är från Kalmar men numera bosatt i Malmö, påstår att han kan köra dit på 2,5 timme..hehe).

Jag fikade iallafall först med god vän på Espresso House och sedan blev det några glas vin på populära Krögers med ovan nämnda Ulrika.

Lite shopping hann jag med, en skjorta, en kjol och lite annat smått och gott.

Ovan saker köpte jag från Sakligheter på Storgatan 21. Fantastiskt trevlig personal och riktigt fina saker att köpa. Rekommenderar verkligen. Ser fram emot att äta upp lakritsfiskarna! Och slå in paket med leopardmönster, hahahah!

… men jag ångrar djupt att jag inte köpte nedan tröja (inte från Sakligheter utan från Aima Mode vid Larmtorget).. ska be min väninna köpa den åt mig, hon ska komma till Malmö om en månad.
Dvs, om inte jag hinner åka tillbaka till Kalmar först. Kan bli en del Kalmar för mig framöver.

Vi får se…

Jag bodde iallafall på Calmar Stadshotell som ligger på Stortorget, jag har bott där tidigare, och jag fick ett så mysigt rum. Snedtak, myshörna med två fåtöljer och även en liten terass utanför (!). Mysigt som sagt, men inget jag använde. Varken fåtöljerna, terassen eller TVn.
Jag stupade rakt i säng när jag kom hem från Krögers.

Kalmar är en fantastiskt vacker stad som jag verkligen trivs i. Man borde åka dit oftare. Och det kanske jag får anledning att göra snart.. varje vecka, tillochmed… återstår att se. Hehe.

Until then, behave gott folk och kom ihåg att skratta varje dag <3

… denna var dock ingen återhämtningshelg för mig.
Middag hemma hos mig på fredag kväll, jag gjorde fläskfile med potatisgratäng och sallad. Blev faktiskt riktigt gott, om jag får säga det själv.

.. och till efterrätt min berömda rabarberpaj. Vaddå, den är faktiskt berömd numera, hahaha!

Jag har stått på loppis (ja, loppis!). Det var faktiskt riktigt kul. Det som var roligast av allt var att jag sålde för 2005kr! Och att jag blev av med en massa kläder och skor som jag inte längre använder.

Men shit vad folk prutar! 40kr för en byxa och då vill dom ändå ha ännu lägre pris – fastän prislappen sitter kvar och man ser att byxan kostat typ 800 spänn! Jag är förstaägare till alla mina kläder, och vägrar slumpa bort dom. Jag ger hellre bort det till behövande än säljer för en tia. Vilket jag faktiskt oxå gjort och gör.
Iallfall.
Aliki fyllde år i helgen, vår lilla minsting och det var kalas för henne på lördag.

… och så lite välförtjänt vila och återhämtning på söndag – efter att jag sprang 10km samt rensade rejält i trädgården.

.. och så gick jag på bio med min dotter på kvällen. Angel has fallen med Gerard Butler. Jag har ju en liten thing for him, hahaha

Life is good och jag klagar inte. Det gör jag aldrig. det vet ni 🙂

Nu är det ny vecka och jag har fullt upp. Lovely!

Den här personen som är skyldig oss pengar har överklagat kronofogdens utslag, eller ”begärt återvinning” som det så fint heter, så vårt ärende är nu överlämnat till Malmö Tingsrätt.

Jag skrev tidigare i veckan på min Facebook att jag faktiskt börjat tycka riktigt synd om henne, men ju mer jag funderar… nä, faktiskt inte. Hennes skuld var från början på 111.000, när vi kontaktade kronofogden i maj 2019. Nu, tre månader senare är den på över 310.000!!! 200.000kr mer!! Är det inte sjukt?! Hon gör ingenting för att ändra riktningen hon försatt sig i. Mer än att förvärra den.
Och nu ska även vårt case upp i rätten, hur mycket mer kommer hennes skuld öka med då? En rättegång kostar. Jurister kostar. Men det skiter väl hon i. Hon ska inte betala det.
För övrigt är löjligt att vårt case ens tas upp i rätten. Case som är självklara borde inte kunna överklagas. Eller återvinnas som det ju heter. Det finns som sagt både avtal och framförallt medgivande från henne. Nedan kan man se hennes medgivande igen:
(tingsrätten har naturligtvis fått mailkonversationerna med hennes mailadress fullt synlig)

Bruden har ingen som helst respekt för andras pengar. Hon skiter högaktningsfullt i att någon annan får betala för kalaset hon ställer till med. Är dock inte förvånad… hon är ju kommunist och då ska ju helst andra betala. Nej, jag drar inte alla kommunister över en kam, men just det här är verkligen sååå applicerbart på henne. Hon tigger för fan pengar för sin hyra och ”psykiska ohälsa” (även om hon efteråt försökte få det till att hon skulle hjälpa någon annan).
Hon kräver hjälp från alla andra men själv hjälper hon ingen.
Att hon inte skäms. Hur ser hon sig själv i spegeln? Nej, det finns verkligen ingen som helst skam i den kroppen.

… och hur kommer det att gå för henne senare i livet? Tänker hon någonsin på det? Ser hon sig själv som en person med ett ”normalt” liv och stabil inkomst?
Hon skuldsätter ju sig för resten av livet. Vår skuld får hon ta med sig in i graven. Finns inte en chans på kartan att vi släpper henne.
Min dotter sa häromdagen ”Mamma, tänk om hon hade bett oss om hjälp istället för att act like an entitled idiot… visst hade vi hjälpt henne?”
Klart vi hade. Såklart att vi hade hjälpt henne om hon bett om det. För att vi har hjärtat på rätta stället. Men nu? Knappast.
Kom ihåg folket, har du gjort fel? Äg det. Då kanske du får ett helt annat bemötande.

Trevlig söndag <3