Daniella Ibis AB

”Sverige är det enda landet på jorden där du kan uppleva de fyra årstiderna på en och samma dag”, hörde jag att någon sa en gång i tiden. Det var ganska roligt då, minns att jag hörde detta det året som det faktiskt snöade i maj (!). Det är sant.
Vi har i flera dagar haft mellan 25 och 32 grader – bara det är ganska ofattbart när det är i slutet på augusti. I Sverige.

Igår var det väldigt varmt. Jag fick vänta till typ efter kl 20 för att ta en löprunda (det var ändå varmt). Brukar annars inte behöva tajma löpningen efter vädret i Sverige.

Sent på kvällen öppnade himlen sig och regnet bara öste ner. Inte så länge, tack o lov (jag är livrädd för översvämning som jag ju haft en gång..)
Just nu, kl är ca 17, och det är 28 grader.. men imorgon ska det regna.

Skitsamma, alla årstiderna or not, jag älskar det här landet iallafall 🙂

… nä, inte mitt har vi sagt, haha! Paolas och Christians bröllop. Och vilket bröllop det blev! Som en dröm <3
Min lördag började med en löprunda innan jag åkte till min frissa för att fixa håret och sen vidare hem till Paola för att bl a bli sminkad och självklart göra bruden redo.

Hon som sminkade oss är från Malmö och heter Laura något.. grym var hon iallafall.

Kyrkan i Asmundtorp


Fem minuter innan vigseln <3


Citadellet i Landskrona

Otroligt vackert och mycket kärleksfullt bröllop från början till slut. Jag är så glad att jag fick frågan om att vara tärna tillsammans med Paolas döttrar Emelie & Julia. Det var även fantastiskt kul att träffa Paolas pappa Mario som jag inte har träffat sedan vi var små barn.

Önskar brudparet allt gott och må ni leva lyckliga i resten av era liv <3

Jag är inne på min andra arbetsvecka och det rullar på. Känns precis som att jag inte alls varit i Grekland. Så konstigt. Jag har ändå varit iväg en hel månad men samma sekund man landar hemma går allt till att vara som vanligt igen. Jaja.. jag är iallafall tacksam för att jag fick vara i mitt andra hemland en hel månad. Jag vet att inte alla är lika privilegierade som jag är. Och jag måste sluta säga att jag ”bara” fick fem veckor i Grekland denna sommaren. Det är ju verkligen inte så ”bara”.

Hursom, det är tur att jag älskar mitt jobb, som jag nu alltså är tillbaka på fullt ut. Det är kundbesök, intervjuer, telefonsamtal mm dagarna i ända.
Idag levererade vi oxå tårta till en av våra utrekryterade kandidater.

Vi levererar alltid tårta på kandidaternas första arbetsdag hos nya arbetsgivaren. Kunderna brukar uppskatta det och kandidaterna med. Och vi tycker det är en trevlig gest.

.. och så har Kronofogdens utslag angående den som är skyldig oss pengar kommit.

Inga överraskningar, hon blev såklart ålagd att ”genast betala” tillbaka våra pengar.
För säkerhetsskull lade jag oxå ett mail till henne med utslaget, och påminde återigen vänligt men bestämt att hon ska betala tillbaka våra pengar.
Undrar om budskapet går hem denna gången? Återstår väl att se. Även om vi verkligen inte har några större förhoppningar.. men som jag sagt flertalet gånger, ju längre hon väntar, desto större skada gör hon mot sig själv.

Nu ska jag vara speaker när vi, LB07, tar emot Kungsbacka på Limhamns IP. Wish us luck!

Nej inte mitt bröllop, ni vet ju att jag aldrig gör samma misstag två gånger, hahaha.
… och det är i ärlighetens namn inte jag som förbereder något, utan det är Paola. Och låt mig lova: hon är grym på festplanering. Jag hade utan att tveka lagt alla fester, oavsett the occasion, i hennes händer och varit jäkligt trygg med att allt hade blivit perfekt. Inredning hade jag oxå överlåtit till henne. Lätt. Detta var en parantes.

Jag har dessvärre inte förberett något alls.. Jag kunde inte vara med på ”träningen” i kyrkan förra veckan eftersom jag fortfarande var i Grekland, och jag var inte ens med på möhippan för den krockade samma helg som min systerdotter Anna gjorde debut i det grekiska brottningslandslaget när hon tävlade i junior-EM (möhippan krockade även Maria Lindbergs match i Canada).
Men jag var med på en brudklänningsprovning iallafall och så har jag provat min tärnklänning oxå. Så himla fin!
Igår var vi tillsammans hela dagen, dels för att jag skulle prova min klänning – den passar, puh! – och så gick vi igenom bröllopsdagen. Det kommer bli alldeles magiskt och oförglömligt.
Vi inledde med lunch och sedan körde vi till kyrkan och festlokalen.


.. och det är alltså den Paola som bjöd hem mig till sig i höstas och inledde med att säga ”Jag har ljugit för dig”…

Det kommer som sagt bli magiskt. Och oförglömligt <3

Ja, alltså, jag kunde inte riktigt släppa att min ex-särbo gick omkring och ljög om att jag tvingat honom följa med mig till Skottland, så jag var helt enkelt tvungen att sätta mig och gå igenom våra meddelanden – som är från hösten 2015, alltså 4 år sedan (!). Vi började chatta i juli, men jag kunde bara se meddelanden på messenger från september och framåt. Det innebär att jag inte kan bevisa att det var han som ville följa med mig överallt den sommaren som vi blev ihop. Fast jag tror att dom som köpt hans bullshit kan ju se här nedan att han inte har talat sanning.
Skottlandsresan började vi prata om i oktober och vi åkte i december. Vi planerade den tillsammans och han swischade mig för resan och boendet. Jag kom alltså inte viftandes med biljetterna och mer eller mindre tvingade honom att följa med, som han har sagt till allt och alla.

Inte för att jag egentligen behöver bevisa något för någon, men jag vet att jag har många läsare från hans stad, läsare som känner oss båda, så dom kan gott få se nedan konversationer.
Läs från vänster till höger och notera särskilt hans inringade ”Vill till Skottland…!!!”
Notera även vem av oss som är mest aktiv med att leta resa och boende. Jag är den som skriver med rosa.




Såatte.. jag tvingade honom till Skottland va? Knappast.

Vi hade faktiskt oxå en resa bokad till Rom. Den följde han aldrig med på eftersom vi gjorde slut ett par månader tidigare. Men bara för att det inte ska råda några som helst tvivel om huruvida han blev tvingad att följa med även till Rom, så ser man nedan konversation här:
(och så påminns jag om att han hoppade över en resa med sina kollegor för att komma ner till Malmö för att vara med mig. Det hade jag glömt – fast jag kanske tvingade honom till det med? *asgarvar*).

Där kanske hans trovärdighet rök. Oooops. Kanske ändå bäst att hålla sig till sanningen eller hur.

.. och det är faktiskt första gången jag läser våra meddelanden sen vi gjorde slut och det enda jag kan tänka är, har jag verkligen varit ihop med honom! Och varför var det ingen som slog något hårt i huvudet på mig???
Fast det där sista är inte riktigt sant – flera försökte slå något hårt i huvudet på mig, både folk som känner honom och några som lärde känna honom genom mig. Tyvärr var jag inte mottaglig. Tack o lov gjorde han slut ett halvår in i relationen.
Annars hade jag garanterat gjort det.

Jag tycker egentligen inte om ångra sånt som jag har gjort, men den här relationen ångrar jag djupt. Jag ångrar att jag släppte in honom i mitt liv, i mina barns liv, i mitt hem. Han förtjänade inte det. Han förtjänade inte att få vara tillsammans med mig. Jag kan inte förneka att jag var förälskad i honom, även om jag absolut inte kan förstå nu vad jag ens såg hos honom, men jag önskar verkligen att jag kunde få vårt halvår ogjort. Hans ställningstagande och agerande när han gjorde slut var beyond uselt och det har för alltid förstört min bild av honom.
En riktig man skulle aldrig göra slut över telefonen och sen inte våga möta mig. Han skulle framförallt inte dra över min så kallade kompis en kvart efter att han gjort slut.
Inte heller skulle han fråga mig om jag ”hade minnesförlust eller spelade dum” när jag ville ses och prata, eftersom jag inte förstod varför han ville göra slut – vårt telefonsamtal varade i fem minuter och jag var i chock när vi lade på.
Men roligast av allt var när han skrev: ”vi sa i från början att vi skulle försöka….nu har vi gjort det…tyvärr så funkade det inte för mig och jag avviker…tycker jag gör det med huvudet högt…” –
Say what! Hur högt huvud då på en skala?
Att han inte begriper hur fel han agerat och att han tror i sin lilla begränsade värld att han avviker med huvudet högt (herregud) ja, det säger faktiskt väldigt mycket om honom. Så egentligen borde jag kanske inte förvänta mig att han skulle fatta hur fel han har behandlat mig eftersom han helt enkelt inte har förmågan att faktiskt förstå det. För om han hade förstått så hade han ju inte gjort så.

Jaja. Oavsett hur mycket jag än ångrar mig så kan jag inte få relationen ogjord tyvärr. Men vadfan, det är skitsamma. Livet går alltid vidare och det var faktiskt ändå lite kul att läsa våra gamla meddelanden. Jag fick mig ett & annat gott skratt oxå – för rolig, det var han iallafall.

Tata alla fina människor! Lev livet och kom ihåg att hålla er till sanningen – för den tenderar alltid att komma fram.
Förr eller senare <3

Hej alla mina ca 20-30tusen läsare!

Jag kan helt enkelt inte låta bli, jag bara måste kommentera vad personen som är skyldig oss pengar, senast lagt ut på sin Instagram. Håll i er.

Hon tigger alltså pengar till sin hyra. Herregud. Socialen kan inte hjälpa henne eftersom hon tjänat för mycket. Eeehhh.  Nej. Knappast. Hon har verkligen inte tjänat för mycket. Hon har nog inte tjänat något alls. Om man tjänat för mycket har man väl råd med sin hyra? Eller så har kronofogden plockat hennes pengar.

Hon upphör verkligen inte att förvåna. Jag hade inte bemödat mig med ett inlägg om hon inte hade nämnt mig, jag är alltså den som ”smutskastar och trakasserar” henne. Återigen, nej, jag varken smutskastar eller trakasserar. Däremot berättar jag sanningen om vad hon har gjort och påminner om att vi vill ha våra pengar. Vilket jag by the way gjorde tidigare idag igen, nämligen skickade en vänlig påminnelse om att vi vill ha våra 20.000kr tillbaka.

Hon får väl för fan skaffa sig ett jobb som alla andra och göra rätt för sig! Arbetarklasskämpe som hon ju är! (Snälla säg inte att någon går på hennes skit!!).

Om det finns någon som mot all förmodan går på hennes bullshit, ja då är man lika blåst som hon är. Och jag undrar om hon någon gång skänkt pengar till någon annan. Det har hon garanterat inte. Hon ska bara ha och ha.

Inte för att jag har behovet eller ens vill berätta det, men jag skänker en del pengar till behövande, och har gjort det i väldigt många år. Jag har haft fadderbarn/fadderbyar innan jag ens själv hade barn (mina döttrar är 23 år). Jag skänker till BRIS, Barncancerfonden och till olika katastrofer. Så den bilden hon försöker måla upp om mig är helt fel. Men det vet alla som känner mig.

Nåja. Verkligheten kommer hinna ikapp henne oxå. Det är bara frågan om tid. Oj vad karma kommer bita henne i röven – eller det kanske precis är det som händer nu…

… så även min månadslånga vistelse i Grekland. Men inte riktigt än.. vi har veckan ut kvar. Det har varit ca fem veckor med sol, hav, vila, jobb, träning och umgänge med familj vänner. Som vanligt alldeles underbart. Jag älskar Grekland och jag älskar att vara här. Älskar att hänga med min familj,  mina mostrar & fastrar och mina kusiner. Här kommer lite random bilder.

För första gången på flera år har jag faktiskt inte jobbat så mycket under min semester. Jag har givetvis svarat i telefon eller på mail som jag fått, men jag har inte searchat kandidater lika intensivt som jag brukar.

Det ska ändå bli skönt att komma hem och stanna hemma lite. Denna vintern och våren har jag varit i, i denna ordningen: Grekland (Kavala), Birmingham, Luleå, Grekland (Serres), Helsingfors, Tallinn, Grekland (Volos), Palma, New York, Krakow och så Grekland igen, i Kilkis/Thessaloníki. I oktober ska jag till Grekland igen, denna gången till Athen. Och jag ska till Stockholm på jobb nästa vecka men stannar bara över dagen. Om jag känner mig själv rätt kommer jag förmodligen åka någonstans i september.. hahaha. Vi får se. Nu ska jag iallafall först hem och bara landa.

Jag är så tacksam för allt jag har. Jag är verkligen lyckligt lottad.

Avslutningsvis, ni är några som undrat över den som är skyldig oss pengar: senaste är att hon fick sin juristkompis att skriva ett mail till mig med uppmaningen att hon inte vill bli kontaktad av mig mer. Som om jag skulle bry mig om det. Tror inte hennes juristkompis känner henne särskilt väl men jag informerade honom om att vad hon vill är helt ointressant för mig, och så länge vi inte får våra pengar tillbaka kommer jag inte att vara tyst om vad hon har gjort. Och ju längre hon dröjer med att betala tillbaka, desto fler får veta vad hon är för en. Det är inte svårare än så. Hon ska inte längre komma undan med att lura folk på pengar eller med sitt eviga snyltande. En civilrättslig process kommer nog oxå att inledas, det är värt de tusenlapparna det kostar eftersom hon garanterat kommer dömas, och sedan kan jag lugnt berätta vem hon är – offentliga handlingar ju. Fast… hon har ju redan ett par tredskodomar på sig, en från Region Skåne och en från Nano Invest. Borde ju oxå vara offentliga handlingar. Liksom hennes gedigna record hos kronofogden – vid endast 26 års ålder. Suck. Att hon inte skäms… well, det kommer hon att göra snart. Riktigt mycket kommer hon snart att få skämmas ihjäl.. det finns en Gud, och Gud ser.. det är inte okej att bete sig som ett svin och sen förvänta sig att det inte ska slå tillbaka. Det slår alltid tillbaka. Alltid.

Tata så länge alla fina människor. Och kom ihåg: gör rätt för dig och var en bra person. Det kommer man längst med 🙏🏼