End up like our mothers…

… förr eller senare?

Det här är mitt köksbord. Ta en ordentlig titt på duken. Jag trodde aldrig att den skulle få se dagens ljus i mitt hem, när jag fick den av min mamma (och ”spelade” då att jag gillade den).
Nu spelar jag inte längre – jag tillochmed älskar den. Faktiskt. Vet inte riktigt vad som hände? Har jag tillslut blivit som min mamma? Som jag förvisso älskar och beundrar, men nevertheless, hon är 73 år. Man kan dock inte kalla henne för tant. Vilket jag iofs inte gjorde, men som man kanske kunde tänka sig. Min mamma är definitivt ingen tant. Tvärtom.
Så, lika bra att sluta kämpa emot alltså. Bara give in och gilla läget. Förr eller senare så blir vi som våra mammor <3

… och jag hoppas innerligt att jag är som min mamma när jag är 73 år; cool, modern, hyfsat nytänkande och alltid, alltid tillgänglig för sina barn och barnbarn <3

Min vackra mamma <3

Comments are closed.

Arkiv