Daniella Ibis AB

Precis som vanligt. Känns det som iallafall. Oavsett var jag har varit eller hur länge jag varit bortrest, så är allting back to normal igen så fort jag sätter min fot på svensk mark. Eller dansk, om vi ska vara petiga.
Jag jobbar och umgås med min familj och vänner. Igår var jag tex på fantastisk middag, och som vanligt var maten i världsklass när P står bakom spisen! Moules frites till förrätt och egenmald (faktiskt N som malde den) baconlindad köttfärslimpa med potatis, lingon, pressgurka och kantarellsås till huvudrätt.
Kan inte ens beskriva hur gott det var! Och jag fick förtroendet att klä formen med bacon – och täcka över den med köttfärsen, haha!





Såååå gott! Japp, livet är back to normal.
Strax iväg på annan middag med vänner och sen jobba en stund – ny fullspäckad vecka comin up imorgon!

Tata folket <3

I förrgår fyllde jag 47 år. Jag älskar att fylla år! Verkligen älskar det! Det är det bästa jag vet, och alternativet är inte ett dugg intressant.
Att jag blir äldre innebär förhoppningsvis oxå att jag blir klokare. Min fina mamma brukade alltid säga ”Jag är lite äldre, så jag vet lite mer”, när vi hade våra diskussioner. Såhär i efterhand kan jag bara konstatera att visst var det så – och är fortfarande delvis. Man lär sig mer med åren. Fast det gäller såklart inte alla. Det finns ett & annat hopplöst fall som aldrig lär växa upp, som aldrig kommer lära sig vissa saker, oavsett hur gamla dom än blir.
Jag är tacksam att jag kan ta till mig information, att jag fortfarande lär mig saker och är fortsatt väldigt nyfiken på livet.

Från det ena till det andra:
Kolla in denna killer-squashen som växte i min trädgård (!). Gigantisk! Den lilla bredvid är så att säga normalstor.


1,3 kilo vägde den! Rödbetorna i bakgrunden, oxå från min trädgård, var oxå fantastiskt goda!
Stekte iallafall upp squashen och sedan åt jag och Cecilia upp allt – efter en en-timmes lång poweralk.

Så himla gott det var. För det första så älskar jag squash (och rödbetor) och i synnerhet om det kommer från min trädgård. Snacka om att man blir bortskämd..
Samma sak var det med min egenodlade spenat, oxå i världsklass.
De röda vinbären flödar för fullt, nu ser jag fram emot tills björnbären ploppar ut, hehe.

Tata gott folk, önskar alla fina människor en härlig kväll <3

Mina nästan fyra veckor i Grekland har nu kommit till ända. Ikväll kom jag hem. Så fort det har gått!
Jag känner mig som jag alltid gör precis när jag kommit hem, lite låg. Inte blir det bättre av att vädret är katastrofalt. Det regnar och är kallt. Jag fryser!
På nedan bild sitter jag i bilen och är på väg till flygplatsen i Thessaloniki. Och jag är inte alls så glad som jag verkar ge sken av!

Min älskade thia Cool tvingade mig att ta med koulourakia eftersom hon vet att jag gillar att doppa det i kaffet. Hon är så underbar. Hon packade även med mig spanakopita, spenatpaj, det vet hon oxå att jag gillar. Min fina moster <3

.. och detta landade vi till: regn, grått och rusk.
Jag är såååå avis på alla mina vänner som är kvar i Grekland. Så avis.
… fast vem vet, jag kanske snart åker tillbaka… blink-blink :-*

Nu packa upp! Tata alla fina människor <3

… som vi säger i Grekland 🙂 Typ, ”make me (do it), even if I´m crying”.
Jag älskar det uttrycket, tycker det låter så roligt, hahaha. Det innebär ungefär att man vill göra något, men man låtsas som att man inte vill.
Varför den rubriken? Jo, för att jag hörde någon säga det på stranden idag och jag tyckte det lät så roligt 🙂

Iallafall.
I söndags var vi på dop. Min kusins son döpte sin son. Filip <3

Jag älskar nedan bild på mig och min älskade thio Lambos!


.. och ovan bild med min coola thia Koula och min älskade mamma <3
Utanför kyrkan, här med min kusin Ilias..

.. med mamma..

.. med lilla Anna..

.. min pappa hjälper thio Lambos till bilen..

Den här kyrkan, Ai Giorgi.., i den här kyrkan skulle jag gifta mig med min första kärlek I (eller H)… nu blev det aldrig så och man kan inte längre gifta sig här eftersom det numera är ett kloster. Men tydligen kan man döpa barn här.
.. memories.. jaja, vad är en bal på slottet?

Sedan blev det middag och dans på ett ställe strax utanför Kilkis!




Helgen har bestått av dop och bröllop, nedan mina fina föräldrar på väg till ett bröllop som jag oxå var bjuden på men som jag valde att inte gå på.

Istället gick jag ut med mina kusiner Anda & Rina, samt min barndomsvän Alexandra som kom hit från Thessaloniki och sov över hos mig.


Vi hade så oerhört roligt – det har vi alltid när vi ses!

Nu förbereda för hemresa… med lite sorg i sinnet..
Jag blir alltid lite nedstämd varje gång jag ska åka hem. Men vem vet, det kanske inte dröjer länge innan jag är tillbaka igen. Hehe.. <3

… alltså 49 år som gifta, mina älskade föräldrar. Fantastiskt!

Vi gick ut och åt hela familjen. Trevligt! Som vanligt.

Lilla Anna & jag

Jag önskar mina föräldrar all lycka i världen och tackar dom för allt dom gjort och fortfarande gör för oss.

Bästa! ❤❤❤

Det som inte hänt på ganska länge. Jag svimmade imorse. Sist det hände var nog för några år sedan. Jag har lärt mig känna igen när det kommer och då bara sätter jag mig omedelbart ner. Men imorse hann jag inte riktigt med. Didn’t see it coming. Jag reste mig från sängen på morgonen för att gå på toaletten och väl utanför toan så bara svartnade det för ögonen och nästa sekund låg jag på badrumsgolvet. Mina föräldrar hörde mig falla och sprang till mig. Eller rättare sagt, min pappa stod precis bredvid mig, med ryggen mot mig och han hörde inte när jag gick förbi honom. Morsan började genast med att jag måste sluta träna så mycket osv.. som om det har med det att göra..hehe.

Jag slog axeln, knät och hakan. Inte så farligt men tillräckligt för att det ska göra ont och kännas ömt. Och förmodligen bli något blåmärke. Inte så skönt att landa på ett badrumsgolv. Don’t try this at home kids…

Fast senare mådde jag bra igen. Jag vet ju varför det hände: jag har väldigt lågt blodtryck och lågt blodsocker – det i kombination med att jag snabbt gick upp från sängen = dömt att bli en närkontakt med golvet..

Skulle fika med kompisen Aleka, hon fixade frillan hos bästa frisören i Kilkís, Xaris! En vän från förr i tiden 🙂

Tata alla finisar ❤

… trodde han alltså.. jag åkte till havet över dagen idag och på solstolarna framför mig låg två typer som trodde dom var coolast i stan. Speciellt den ena av dom.. han pratade högt om aaaalla sina pengar och att han inte ville ta risker, samtidigt som han försäkrade sig om att vi runtomkring hörde. Och givetvis samtidigt som han gestikulerade vilt. Vilken tönt! Som om inte detta var nog bar han dessutom största korset runt halsen.. jeeeesus! Så åttiotalet! Som sagt, tönt. Jag fick mig ett gott skratt iallafall.

Träffade Alex min barndomsvän och vi hade en trevlig eftermiddag!

… och på nedan bild myser jag med älskade fisungen Aliki ❤

Nu blir det strax utgång! Tata finisar 🙂

Med ”riktig” utgång menas att jag gick ut på kvällen och kom hem sent. Eller tidigt, beroende på hur man ser det. Klockan 4 på morgonen kom jag hem. Minns inte sist det hände!

Var på panigiri i Chorigi, en by utanför Kilkís med syrran och vänner. Mycket trevligt! Nedan hemma på balkongen innan utgång.

På nedan bild med syrran och systersonen Dimitris efter att vi tog en kaffe och bougatsa, som vi gjorde på gamla goda tiden efter en utekväll, haha.

Det har ösregnat och åskat (!) två kvällar i rad. Tydligen ska vädret vara dåligt fram till onsdag. Jag som hade tänkt åka till havet då. Inte ofta det händer här. Verkligen inte ofta.

Inget ont som inte har något gott med sig, dock. Jag kan ta min löprunda utan att dö av värmeslag. Alltid något.

… men nu ska jag leta vidare efter den grymmaste marknadsföraren som vi ska rekrytera till en av våra kunder!

Häromdagen var jag vid Billys grav. Billy, som var en av mina bästa vänner och som jag hade känt i ca knappt 15 år innan han så tragiskt dog i samband med en jaktolycka.

Jag tänker ofta på honom när jag är i Kilkís. Speciellt om jag är nere i stan. Där hans fik Lotos låg, finns nu ett ställe som heter Mocca. Billys första lägenhet fanns oxå i samma byggnad. Precis bredvid Mocca finns en pizzeria som Billy oxå ägde ett kort tag. Och vid taxistationen låg hans kontor/affär där han sålde öppna spisar/kaminer. Idag är det oxå ett fik. Sedan var Billy oxå delägare i några klubbar utanför stan, Vavell och Desiderio (fd ICHODROMIO) men dessa har jämnats med marken och finns inte längre.

Det är medandraord svårt att röra mig i Kilkís utan att påminnas om Billy. Vi har ju varit nästan överallt. Jag kan fortfarande bli förbannad över att han rycktes ifrån oss alldeles för tidigt, fast numera är jag tacksam över alla våra fina minnen.

Ett av mina roligaste minnen på förekommen anledning var när jag grät ut hos honom efter att det hade tagit slut mellan mig och min första kärlek I (eller H om man vill), och Billy sa: ”Alltså inte för att du är den snyggaste bruden på jorden, men bredvid henne (Is nya) är du rena rama knock-out-fotomodellen! Och viktigast av allt, du har ett hjärta av guld.”

Hans sätt att trösta. Billy tyckte såklart att I begick sitt livs misstag genom att släppa mig – och baserat på allt jag vet och hört såhär mer än 25 år senare, är jag benägen att hålla med… och det har definitivt ingenting med hennes utsida att göra. Inte min utsida heller för den delen. Det är insidan som räknas och där skiljer vi oss markant.

Själv ångrar jag ingenting av hur mitt liv utvecklades efter I & mig, jag fick ju världens finaste barn. Och även om detta inlägget inte skulle handla om I så hoppas jag att han är lycklig och mår bra!

Och vi Billy, vi ses igen! Tills dess är jag trygg i att du vakar över mig och fortsätter besöka mig i drömmarna då och då.

Älskad & saknad ❤

Var och hälsade på hos syrran där dom är och badar. Dom bor på ett All Inclusive-hotell som var riktigt fint. Vi hade en härlig dag, och ännu härligare hade den varit om jag inte hade bränt mig.. jag tog iallafall en löprunda där och shit så varmt det var!

I övrigt går livet sin gilla gång. Förutom att jag toksaknar mina döttrar så har jag det bra.

Alles för idag, tata folket! ☀️