Monthly Archives: januari 2017

Weekend i Hufvudstaden

… den svenska Hufvudstaden.
Hela familjen åkte till Stockholm, alltså inklusive mina föräldrar samt syskon med respektive familjer.
Släktens minsting, min älskade kusin Christinas lilla söta Anna Dorothea skulle döpas.
Vi hade några riktigt härliga dagar!
Härliga, men kalla.. shit som jag frös!



Det blev en riktigt lyckad fest.. vi dansade oavbrutet!

Mina älskade föräldrar ❤

Syskonen! Min faster, stolt mormor, och min pappa <3

Min coola svåger Tony





Min söta guddotter Efty var oxå på dopet <3

Min söta systerdotter Anna

.. som experimenterade med snapchat-filter 🙂


Dagen därpå—

..återhämtning deluxe! I synnerhet för babyAnna <3

… oavsett hur mycket jag än älskar att resa och umgås med min familj och släktingar, så är det alltid så skönt att komma hem. Om man bortser från tvätthögen, hahaha. Just kidding!
Borta är bra men hemma är ändå bäst.. <3

Feedback

Vi kan väl vara rörande överens om att konstruktiv feedback är bland det bästa man kan få? Iallafall av människor som känner oss och som framförallt vill oss väl.
Jag fick feedbacken häromdagen att en av mina vänner beundrar min förmåga att aldrig visa utåt hur jag känner och mår. Att oavsett om min värld har rasat, så är det inget jag tex lägger upp på Facebook. Något som många andra gör. Alldeles för många om du frågar mig…
Nej, det skulle verkligen aldrig falla mig in. Aldrig. Varför gör man det liksom?? Visst, jag förstår att man kan agera i affekt – det ska gudarna veta att jag har gjort – men jag förstår ändå inte att man kan vara helt gränslös (det har inte jag varit, for the record).
Sen har jag faktiskt skrivit här på bloggen om min separation från min exsärbo – nästan ett helt år efter uppbrottet. Alltså inte i affekt. Jag tänkte länge och väl över hur brutalt rak och ärlig jag skulle vara, och jag har varit sjukt ärlig. Något som verkligen uppskattades, till min förvåning (!).
Men ännu har jag inte varit riktigt brutalt ärlig. Det kommer dock… och det kommer vara väl genomtänkt innan det publiceras. Var sak har sin tid, som ett gammalt ex alltid sa (och på tal om det som följer nedan, detta fd exet, alltså inte exsärbon, utan ett många år gammalt ex, han blev duktigt outad på Facebook för inte så längesedan…)..

Jag hör om många som lägger upp alla möjliga snyfthistorier på fejan. Men kom igen, hur patetiskt är inte det?? När det är så uppenbart att det enda man söker är tyck-synd-om-mig-attention från eventuella korkade följare…
Alldeles för många lägger oxå upp statusar som verkligen inte är passande när man tex är förälder till omyndiga barn (myndiga med, för den delen..lite skam kan man väl ha i kroppen!). Och i synnerhet om du är vän med dina barn på Facebook.
Jag syftar på föräldrar som ofta uppdaterar att dom är på krogen och främst dom som gör en massa inlägg som anspelar på sex. Det är fan inte okej när man är förälder!  Tänk lite på barnens reaktion oxå. Stackars ungar.. dom måste ju skämmas ihjäl..tänk att ha en mamma eller pappa som hela tiden anspelar på sex när hen lägger ut något på fejan? Eller att dom är ute och dricker i tid och tid?
Hur vill man framstå?
Tänker inte dessa människor efter???
”Hmm… tänk om mitt barn ser detta.. hur skulle hon/han reagera egentligen?”
Det var en retorisk fråga.. klart dom inte tänker.
Att tänka förutsätter att man har en hjärna. Det kan inte dessa människorna ha.

… men snälla ni, försök ändå att använda den lilla hjärnan ni eventuellt har..

Och till er andra fina och tänkande människor, er önskar jag en härlig dag <3

Mot ljusare tider …

… på fler sätt än bara årstidsmässigt.
Nyårsbaksmällan har väl lagt sig för de flesta. Tack o lov blir jag aldrig bakfull. Kan ju bero på att jag heller aldrig blir full.. finns ett uppenbart sammanhang mellan dessa två, det kan man inte komma ifrån, hahhaha.
Jag tog dock ett par glas vin på nyår, som i övrigt firades lugnt och stilla med trevligt sällskap, god mat och fina diskussioner – och inga nyårslöften. Jag lovar ingenting, utan jag fortsätter leva ett hyfsat sunt liv med träning och bra mat. Jag tänker fortsätta spendera tid med min familj och vänner. Jag tänker fortsätta jobba, resa, slappa.
Medandraord så tänker jag fortsätta vara som vanligt.

Och som vanligt tillbringades nyårsdagen hemma hos mina föräldrar, och det var mycket gott och trevligt, även det som vanligt.
Efter en god middag, som jag oxå fick som goodie-bag med mig hem, var det dags för vasipolitan. Ni vet, när man kan vinna den där lyckopengen. Well, jag höll mig jäkligt långt borta.. ville absolut inte vinna den jävla pengen igen så jag valde inte ens bit själv. Min syster valde åt mig. Och min syster var oxå den som vann pengen. Önskar henne ett fantastiskt år!
(och nu slår det mig att jag inte har en aning om var pengen är som jag vann förra året! Den som jag tänkte slänga all världens väg eftersom ett av mina största bakslag kom tio dagar efter att jag vann den så kallade lyckopengen. Shit, jag måste hitta den.. för att kasta den!).

… fast vi har en vasilopita här hemma som min mamma gjort till oss. Jag och mina döttrar ska köra den när vi alla är samlade, dvs ikväll. Båda mina döttrar har varit iväg över nyår och först ikväll är vi alla tillsammans igen.

Nåväl, nedan jag med familjens yngsta prinsessa, Aliki. Älskar när hon kommer till mig <3

Hur jag förresten började det nya året? Med en löprunda såklart!

.. och planen, eller rättare sagt ambitionen, är att alltid börja dagarna med en härlig och uppfriskande löprunda, även om jag vet att det inte alltid kommer att gå.

Önskar alla fina människor en fin dag <3

Arkiv