En ordentlig tankeställare

Jag går sällan in på länkar, men ett par av mina vänner på FB delade en länk som jag ändå gick in på eftersom rubriken lockade mig, den lyder: ”Jag saknar dig inte. Tänk om du hade vetat. Hade du gjort annorlunda då?
Det är en kvinna vars pappa är död och hon… saknar inte honom ett dugg.
Han fanns inte där för henne, eller hennes syskon under uppväxten, och nu undrar kvinnan om hennes pappa hade agerat annorlunda om han hade vetat att han inte skulle vara saknad?
Intressant tanke och fråga.
Hemskt dock att både tanken och frågan överhuvudtaget ska behöva ställas.
Jag är tack o lov lyckligt ovetandes om hur det är att han frånvarande föräldrar. Tvärtom. Mina föräldrar har alltid funnits – och finns fortfarande! – här för mig och mina syskon, i vått och torrt. Vi kan gå till dom med precis allt. Precis närsomhelst. Underbara människor som gör jorden till en bättre plats <3

Jag vet dock att alla inte är lika privilegierade som jag & mina syskon. Alla har inte lika engagerade och alldeles fantastiska föräldrar som vi har. Det finns tyvärr många som har värdelösa pappor & mammor.
Jag har hört om föräldrar som inte gör något för sina barn. Allt från att inte hjälpa till med försörjningen eller ens ringa för att fråga hur dom mår, eller om dom kanske kan göra något för sina barn. Oavsett om dom är myndiga eller inte. Man är väl förälder alltid? Och kan man hjälpa sina barn ska man väl göra det?

Tyvärr finns dessa värdelösa föräldrarna lite överallt, dom som aldrig gör något för sina barn, och på frågan om dom får sig en tankeställare, är mitt spontana svar tyvärr nej. Dom bryr sig inte helt enkelt. Den här typen av personer, tror jag, saknar empati och dom saknar förmågan att känna för någon annan än sig själv. Så tragiskt.
Om dom hade brytt sig, om dom hade känt något, då hade dom väl visat det genom att vara närvarande och engagerade?
När dom är döda är det försent. Meningen är att dom ska förstå innan dom dör. Att dom skadar sina barn genom att svika på detta sättet.
Kan föräldern ens förstå hur sviket barnet måste känna sig? – oavsett ålder!
Hur fan står man ut med sig själv?
Jo just det, dessa personerna sätter ju alltid sina egna behov före alla andras.

Jag har ett par vänner som numera har vänt sina föräldrar ryggen, alltså i vuxen ålder. I mina vänners fall var det papporna som träffat något skåp till så kallad kvinna som inte hade hans barns bästa för ögonen. Och han var korkad nog att gå med på hennes krav.. hur dum i huvudet får man vara egentligen? (ofattbart).
Kvinnor är, tror jag, mer selektiva och skulle i större utsträckning inte välja en man som inte accepterar hennes barn. Och jo, jag vet att det finns undantag där med, att det absolut finns kvinnor som lätt skulle offra sina barn för en man. Helt ofattbart för mig, oavsett om det är en man eller kvinna.
Återigen, hur dum i huvudet får man vara. Och känslokall. Och hjärtlös. Och kall.
Jag har sagt det så många gånger tidigare, men jag säger det igen: vissa personer skulle aldrig få bli föräldrar.

One Response to En ordentlig tankeställare

  • Lilian H says:

    Förfärligt att stackars barn ska utsättas för denna sortens föräldrar. Mitt hjärta brister för dessa stackars själar. Tänk om alla dead beat föräldrar kunde axla ansvaret det faktiskt innebär att vara förälder. Det är man hela livet. Inte bara ibland. Det finns alldeles för många vuxna där ute som ska förverkliga sig själva på bekostnad av sina barn. Helt oacceptabelt. Förbud är inte lösningen här. Sunt förnuft är. Det saknar dessa själviska föräldrarna. Stackars barn säger jag bara.

Arkiv