Monthly Archives: november 2016

Forgive and forget?

Det här med att förlåta. Är du bra på det? Jag är. Men är det viktigt att förlåta? För vems skull? För din egen eller för någon annans?
Jag är som sagt hyfsat bra på att förlåta. Och jag förlåter mycket och många. Men inte allt och långtifrån alla.
Så, hur viktigt är det då? Ja, det beror förstås på. Om man själv mår dåligt bör man kanske förlåta personen som gjort en illa. Det får ju inte påverka en – om det nu är det som gör att man mår dåligt.
Ska man förlåta den som gjort en illa, om personen ifråga är uppriktigt ledsen?
Det beror ju såklart på vad hen har gjort och vilken koppling du har till denne. Jag tror att nästan alla människor är kapabla att ändra sig. Att känna ånger. Att uppriktigt vara ledsen för att man sårat någon eller gjort något annat allvarligt fel.
Åtminstone fungerar normalt funtade personer så, detvillsäga att man är uppriktigt ledsen om man gjort någon väldigt illa.
eddd5a9b6889563cc5731b6f32cd51be
… sen finns det smutsar som inte förtjänar förlåtelse. Dom som inte ens bryr sig om att dom har sårat någon annan, oavsett hur dom har sårat/svikit. Som inte ens har vett att be om ursäkt – utan som tillochmed agerar som om dom blivit orättvist behandlade (!) när det är dom själva som felat (!). Va?
Jag önskar absolut inte denna sorten av (så kallade) människor något som helst gott och dom förtjänar aldrig förlåtelse.
På riktigt så avskyr jag innerligt dessa (egentligen helt!) obetydliga människor som bara tänker på sig själva.
Och det är för mig alldeles ofattbart att dessa överhuvudtaget kan se sig själva i spegeln. Hur är man funtad, liksom??
Men det härliga är ju att dessa avskum kommer få sin beskärda del av karma. Det är jag helt övertygad om.
Heeeelt övertygad.

En vän till mig blev nyligen utsatt för ett mycket stort svek – men personen som svikit är faktiskt en bra människa som uppriktigt ångrar sitt snedsteg. Som har krälat i stoftet för att be om förlåtelse. Som är medveten om att hen felat. Som är medveten om skadan hen åsamkat. Som är djupt ångerfull och som bara vill få det ogjort.
Den här personen är inte så gammal, och när man inte är så gammal är det väl ”okej” (ni fattar i vilken ton jag säger det!) att fela. Det viktiga är att man förstår sitt övertramp och att man är uppriktigt ledsen för det. Den här unga människan har förstått. Tänk alla äldre människor som inte förstår. Som inte ber om ursäkt.
Min vän är en god människa och kommer naturligtvis förlåta den som svikit. Däremot kanske det kommer ta lite tid.

Det var alles för idag gott folk. Till alla fina människor, jag önskar er allt gott!
Må solen alltid lysa över er <3

Höjden av ironi…

… är när man, läs jag, för en gångs skull hade sovmorgon häromdagen, och så ringde telefonen supertidigt just den morgonen – det var en kompis som ringde, hade det varit något affärsrelaterat så okej..
Ironiskt är det oxå att man, läs jag igen, glömde sätta telefonen på tyst, vilket jag så gott som alltid gör inför natten.
Jaja, det var den sovmorgonen. Det var bara att stiga upp, ta den där löprundan som jag egentligen skulle ta på kvällen, fånga dagen och se glad ut!
… och se fram emot helgen för då ska jag sova ut.. (om jag kan.. är så sjukt morgonpigg numera).
img_2094
När vi ändå talar om höjden av ironi, är det inte ironiskt oxå när det finns folk som pratar om etik och moral men totalt saknar skrupler själva? Eller dom som försöker framstå som ”vän” men är i själva verket en ful smutsig orm.
Ironiskt är det oxå när små korkade människor vill spela i samma liga som begåvade personer.
Den sista meningen är för övrigt inte bara ironisk, den är otroligt skrattretande med. Feel free att gapflabba. Jag gör det.

En annan sak som verkligen fick mig att gapflabba var när jag nyligen fick höra om en person som alla vet vad hon går för, att hon anser sig vara ”svår” att få 😂 Ehh.. Say what!? Svår?? Det, mina vänner, är inte bara ironiskt; det är att totalt sakna insikt. Eller att bara vara stendum.
Ur led är tiden, hahahahah!

Så det här får bli song of the day: Ironic med Alanis Morissette!

Save the date, jag ska gifta mig!!

fullsizerender-18-39-05
För allt som står på Facebook är faktiskt sant. Så den 22 november nästa år är det alltså dags. Det är för övrigt en onsdag (!). Jaha, ska jag alltså inte ha en jättefest på mitt bröllop, menar Facebook? Folk jobbar ju mitt i veckan. Ja, det får vi helt enkelt lösa. Vilken tur att jag får en heads-up i så god tid, lite mer än ett år innan själva bröllopet äger rum, det är därför jag ber folk save the date redan nu, så att dom kan planera därefter.
Folk ska festa som fan på mitt bröllop. Om dom så ska vara lediga flera dagar efteråt.
Men Facebook förtäljer inte var mitt bröllop ska äga rum. Då bestämmer jag enhälligt här och nu att det ska ske i Grekland.
Fast vänta.. andra halvan av november.. då är det ju kallt i Grekland. Vill jag gifta mig när det är kallt?
Vill jag gifta mig alls? ..
Ja, det vill jag tydligen. Facebook säger ju det. Och vem är jag att ifrågasätta vad Facebook säger?
Drygt ett år kvar i frihet då alltså.

… känner jag någon vars namn börjar på P.. hm.. ja, det kanske jag gör.. hehe 🙂

Är all publicitet bra publicitet?

Njaaee.. jag tror väl inte det va.
Häromveckan fick jag veta att en exkille blev omnämnd i tidningen i somras. Och det var inte en särskilt positiv artikel.
Så tråkigt. Och nej, jag tänker inte hänga ut honom eller länka till artikeln. Han är världens snällaste. Plus att vi ändå har en historik ihop. Finns ingen som helst anledning för mig att trasha honom.
img_2440-1
fullsizerender-2
Här är vi förresten på .. ehum, det kan jag inte berätta, hahhahaa! (jag har retuscherade bort exets ansikte samt lite andra ansikten som fanns med på bilderna).
Som sagt, jag vill inte hänga ut honom, jag gillar honom och det är en bra kille.

… och jag hoppas att han mår bra och är glad och lycklig.
Det önskar jag honom <3

Arkiv