Forgive and forget?

Det här med att förlåta. Är du bra på det? Jag är. Men är det viktigt att förlåta? För vems skull? För din egen eller för någon annans?
Jag är som sagt hyfsat bra på att förlåta. Och jag förlåter mycket och många. Men inte allt och långtifrån alla.
Så, hur viktigt är det då? Ja, det beror förstås på. Om man själv mår dåligt bör man kanske förlåta personen som gjort en illa. Det får ju inte påverka en – om det nu är det som gör att man mår dåligt.
Ska man förlåta den som gjort en illa, om personen ifråga är uppriktigt ledsen?
Det beror ju såklart på vad hen har gjort och vilken koppling du har till denne. Jag tror att nästan alla människor är kapabla att ändra sig. Att känna ånger. Att uppriktigt vara ledsen för att man sårat någon eller gjort något annat allvarligt fel.
Åtminstone fungerar normalt funtade personer så, detvillsäga att man är uppriktigt ledsen om man gjort någon väldigt illa.
eddd5a9b6889563cc5731b6f32cd51be
… sen finns det smutsar som inte förtjänar förlåtelse. Dom som inte ens bryr sig om att dom har sårat någon annan, oavsett hur dom har sårat/svikit. Som inte ens har vett att be om ursäkt – utan som tillochmed agerar som om dom blivit orättvist behandlade (!) när det är dom själva som felat (!). Va?
Jag önskar absolut inte denna sorten av (så kallade) människor något som helst gott och dom förtjänar aldrig förlåtelse.
På riktigt så avskyr jag innerligt dessa (egentligen helt!) obetydliga människor som bara tänker på sig själva.
Och det är för mig alldeles ofattbart att dessa överhuvudtaget kan se sig själva i spegeln. Hur är man funtad, liksom??
Men det härliga är ju att dessa avskum kommer få sin beskärda del av karma. Det är jag helt övertygad om.
Heeeelt övertygad.

En vän till mig blev nyligen utsatt för ett mycket stort svek – men personen som svikit är faktiskt en bra människa som uppriktigt ångrar sitt snedsteg. Som har krälat i stoftet för att be om förlåtelse. Som är medveten om att hen felat. Som är medveten om skadan hen åsamkat. Som är djupt ångerfull och som bara vill få det ogjort.
Den här personen är inte så gammal, och när man inte är så gammal är det väl ”okej” (ni fattar i vilken ton jag säger det!) att fela. Det viktiga är att man förstår sitt övertramp och att man är uppriktigt ledsen för det. Den här unga människan har förstått. Tänk alla äldre människor som inte förstår. Som inte ber om ursäkt.
Min vän är en god människa och kommer naturligtvis förlåta den som svikit. Däremot kanske det kommer ta lite tid.

Det var alles för idag gott folk. Till alla fina människor, jag önskar er allt gott!
Må solen alltid lysa över er <3

Comments are closed.

Arkiv