Daniella Ibis AB

Före eventet, jag i hissen på vägen upp… Är fortfarande hyfsat lugn..

..under eventet.. Fortfarande lugn..

…och efter. Pust!

Nedan med Marianne Larsson, som var en av åhörarna och som jag känner – härligt att det fanns åtminstone ett bekant ansikte i publiken <:) – och som försäkrade mig om att jag levererade. Skönt att höra!
Marianne kom sedan med förslaget att åka iväg och ta ett glas vin – det behövde jag!

Efter två välförtjänta glas vin och givande samtal, skildes vi åt. Marianne tog tåget, jag tog planet hem.

Väl hemma hämtades jag av min Micaela, som kom över på blixtvisit från Skottland – hon överraskade oss 🙂
Rania, ytterligare en bonusdotter och Elenas nära vän, var oxå här. Hon tog med sig egenbakade Nutellakakor – vilken tjej va! Adopterar henne vilken dag som helst <3

… och eftersom det var första advent denna helgen så åker julsakerna fram!


Det enda som fattas nu är julgranen – den kommer under veckan. Ha tålamod.

Och såklart, här en bild på min älskade, älskade kusin Christina som jag bodde hos!

Varje år brukar jag, med start den 1a september och pågå fram till julafton, införa godisförbud. Det innebär alltså att jag inte får äta godis, glass, choklad, kakor, chips, you name it.
Denna gången började jag den 1a november.
Fast den här gången är det asjobbigt. Och då började jag ändå två månader senare. Jag har fortfarande inte haft något återfall, men jag är så sjukt sugen på godis… har varit det så gott som hela tiden.
Jag är konstant sugen. Ser godis överallt och vill ha det hela tiden.

Och nu är det så illa att jag har börjat förhandla med mig själv om tiden…alltså att inte köra tiden ut, fram till julafton.
Från allra första början var det dock ok att äta godis om jag vill när vi åker till min dotter i Skottland i mitten på december. Den resan bokades innan jag införde godisförbudet.
Om jag vill? När har jag inte velat ha godis? Aldrig liksom!

…men sen har jag börjat säga till mig själv att det är väl ändå ok att äta godis när jag ska på ett julbord första veckan i december… ? Eller festen som jag ska på, oxå första veckan i december?
Och den 20 december är vi ett gäng tjejer som alltid julbakar, och då är det väl synd om mig om jag inte får äta?
Och nu är det så illa att jag börjat förhandla med mig själv om att bara köra november månad ut..  och knappt det.. Den 28e november ska vi på ytterligare en fest, och jag kommer ju vilja äta godis då oxå…

Jag har inte bestämt mig än, men det lutar åt att jag bryter i förtid..
Återstår att se.. under tiden håller jag mig på mattan!

Z som i Zlatan. Fast det fattade ni.

.. och dagen till ära så har man ett stort Z på Turning Torso 🙂

Själv befann jag mig på Malmö Live innan idag för att Maria Lindberg höll en föreläsning för Malmö Stad, Fritidsförvaltningen, och när jag kom till hotellet var det avspärrat. Jag förstod först inte varför men sen kom det fram – Zlatan bor där! Ja, och resten av PSG oxå.
Jag och Zlatan befann oss i alltså i samma byggnad samtidigt, hehe.

…. men vi såg aldrig honom. En av vakterna sa att Z redan var där och skulle alltså inte komma förbi.
Så vi stack.
Nedan bild på Maria när hon föreläser, hon är så sjukt bra!

.. och du vet vad du ska göra om du oxå vill lyssna på Maria.
Jag är bara ett samtal bort 🙂

En av mina bästa vänner Monika, som till bor i Italien sedan 100 år tillbaka, är i stan och självklart skulle vi ses. Vi stack till Triangeln för en fika, när jag gick för förbi butiken Accent och såg denna:

Det är såååå jag!!! Det är oxå vad flera av mina vänner sagt, hahahaha.
Love at first sight… Dessutom nersatt från 999kr till 699kr!
Visst är den fiiiin!

Nya hörlurar blev det oxå eftersom jag hade glömt mina hemma. Shit så beroende man är av musik…

Monkan & jag, vänner sedan tonåren <3


Såhär glad var jag när jag kom hem med mitt nya köp…

…fast jag får nog lugna mig lite med zebramönstrat…. för några veckor sedan köpte jag även en zebramönstrad bikini från Twilfit… och ett skärp. Och så har jag en zebramönstrad hatt.
Så ok, nu räcker det.

..men visst är väskan superfin! 🙂

Världens finaste lilla Aliki♥ min lilla systerdotter!

Detta är så sant så. Om man är ful på insidan, så kvittar det hur snygg utsida man har. Man är skitful ändå.
Minns en av mina väninnor som för många år sedan träffade en man, alla vi tjejkompisar tyckte att han var assnygg. Vilket han var! Tills han bestämde sig för att bete sig som ett rövhål och började bedra och misshandla vår väninna. Både fysiskt och psykiskt. Efter mycket om och men lämnade hon honom. Det bästa hon gjorde.

Tillbaka till rubriken; hur viktigt är utseendet? Det vore väldigt politiskt korrekt att säga att det inte alls är viktigt. Men som ni vet så ljuger aldrig jag. För mig är det viktigt. Och jag vet att det är viktigt för många. För kom igen, hur många ”går vidare” till ett förhållande med någon som man inte finner utseendemässigt attraktiv? – Och helt plötsligt blev jag jättenyfiken på det – jag undrar hur vanligt det är?
Som tur är så är ju smaken som baken. Alltså delad. Och det jag tycker är attraktivt kanske någon annan tycker är skitfult.

Om man är grek förstår man vad det står på nedan bild, annars får man en översättning här:
”Ett vackert ansikte kommer åldras, en perfekt kropp kommer förändras, men en fantastisk människa kommer alltid förbli en fantastisk människa”.

.. och så har vi nedan bild, hahahah 🙂

Yepp, he is! – but so am I <3
(och nej, jag har inte gift mig, men det fanns ingen bild som det stod boyfriend på, hehe).

Tata lovers, länge leve kärleken!

Nästa fredag, den 27e november, leder jag ett event på Kanadensiska Ambassaden, och i dagarna skrev jag klart mitt manus. Pust.

Pulsen gick dock upp lite grann när jag trodde att hela manuset hade försvunnit utan att jag hunnit spara det. Gissa om jag hyperventilerade en stund.. men jag hittade en ”AutoRecovery save”. Shit alltså. Vilken panik.

Jag har flera intressanta talare, inklusive The Ambassador, som jag ska introducera.
Ser mycket fram emot uppdraget, det är oerhört framstående människor som jag kommer ha på min scen. Det gäller att komma ihåg att dom är precis lika dödliga som jag är, hahaha.

Jag älskar att moderera event! Jag älskar att få vara den som håller i trådarna, som får ställa frågorna, som helt enkelt har äran att få leda ett helt event!
Det är dock inte det enklaste som finns: man ska vara påläst. Att researcha kan ta sin tid, det beror ju på hur många människor man ska ha på sin scen, och därmed måste läsa på om.
Samt givetvis, ämnet ska man oxå kunna.
Och alltid utgå från att det kan uppstå situationer som man inte räknat med.. Då gäller det att kunna improvisera och/eller snabbt ställa om. Det är jag bra på.
Sen har jag oxå förmågan att ”komma undan” med vissa saker. Så länge jag agerar och säger saker med glimten i ögat 😉
Japp, jag älskar att leda event!

För lite mer än ett år sedan blev jag av med mina glasögon. Jag var helt övertygad om att jag hade glömt dom hemma hos min bror, men dom bedyrade att glasögonen inte var där (ja, dom letade oxå).

Jag vände upp och ner på hela huset, omifall att dom ändå var hemma. Men glasögonen var som bortblåsta.
Det var inte så mycket mer att göra än att skaffa nya brills, så ganska omgående beställde jag nya. Två par, för säkerhetsskull.

Ett år senare, alltså nutid: min bror storstädar sin bil och vad hittar han i dörrfacket på passagerarsidan? Jo, mina glasögon. Hur det kom sig att dom låg i hans bil? På den tiden övningskörde mina döttrar med brorsans bil och jag måste helt enkelt ha lagt dom i dörrfacket.

Jaja. Så nu har jag tre par glasögon: ett i bilen, alltså i MIN bil då. Ett par i väskan och ett par på bordet i vardagsrummet.
Bra va!

Har ni märkt hur fort tiden går? Shit alltså. Tur att jag vet att njuta av den. Att jag fyller den med meningsfullhet. 
Jag kan verkligen inte minnas sist jag tog det så lugnt. Jag som alltid haft tusen saker på gång samtidigt. Ändå får jag ofta frågan hur jag hinner med allt? Hinner med? Jag går ju knappt på event efter ordinarie arbetstid längre. Det ska extremt mycket till för att jag ska välja att göra det. 
Däremot umgås jag gärna med vänner. Som häromkvällen, då var FAB8 på bio och såg James Bond 🙂

Om filmen var bra? Well, det är ju James Bond, hehe.. 

Min älskling har varit hos mig och Han gjorde sin übergoda omelett fastän han egentligen inte orkade. 
Det är kärlek det <3


Jag har hittat gamla bilder, bl a den här på mig och min älskade kusin Anda i Grekland, året var 1984 och vi var 14 år! Oh my God.. så söta vi var 🙂

… och en inte lika gammal bild på mig – från i helgen!

Kommer somna gott inatt. Jag har så oerhört mycket att vara tacksam för. 
Gladast idag blev jag över ett sms som jag fick av en av mina ”bonusdöttrar”, R, hon skrev jättefina saker om mig och det gjorde mig så glad. 
.. hon påminde mig om hur viktigt det är att TALA OM för folk vad man känner och tycker! 
Så länge det är positiva saker, vill säga. Annars kan man lika bra vara tyst. 
Älskar du någon? SÄG DET!
Saknar du någon? SÄG DET!
Tycker du någon är vacker? SÄG DET!
Tycker du någon är snäll? SÄG DET!
Det kostar så lite, och det är så lätt att göra någon annan glad. 

.. och med det sagt, säger jag godnatt <3

Jag tror att det är det.
Fast jag var faktiskt på SPA med min dotter Elena för inte så längesedan. Då tränade vi, badade bubbelbad och bastade.
Det jag oxå borde ha gjort var att boka någon ansiktsbehandling och massage – obs, ingen hård massage! Utan mjuk. Det får absolut inte göra ont. Det ska bara vara skönt.
Mmm…
Yepp. Jag behöver boka det.
Jag ska.
Snart.