Daniella Ibis AB

Läste häromdagen i Sydsvenskan om Ella som förnedrade sig själv genom att ligga med ”alla” under högstadietiden.
Först och främst måste jag säga att jag kan inte nog understryka hur starkt det är av henne att berätta om denna tiden. Otroligt strongt!
Ella var olycklig och mådde jättedåligt men ingen vuxen tog tag i det, fastän dom måste ha vetat.
Självdestruktiviteten fortsatte under hela högstadiet och mot slutet av högstadiet började hon röka hasch och det var porten in till tyngre droger.
Självföraktet och äckelkänslorna hängde tungt över henne.

Ella menar på att vuxna måste våga tala mer öppet och diskutera samlevnad och respekt med eleverna.
Och det har jag oxå bloggat om tidigare: att man måste få ungdomarna att förstå att deras kroppar är värdefulla! Att inte vemsomhelst kan eller ska ha tillgång till den!
Jag tjatar mig blå om det till mina egna barn. Våra kroppar är det absolut viktigaste vi har och vi måste respektera oss själva så mycket att vi inte låter vemsomhelst ha tillträde.

Själv försöker Ella bidra genom att berätta sin egen historia genom boken ”Ägd”.
Den vänder sig till ungdomar, men oxå till människor som arbetar med ungdomar.
Förhoppningen är att man ska få större insikt i hur det ser ut för många unga idag. Och givetvis agera!

Läs boken, det ska jag.

Song of the day:
Roar med Katy Perry!
(låten börjar ca 45 sek in i klippet)

”I am a champion and you´re gonna hear me roar louder than a lion”

Bara för att det är lov så innebär inte det att jag är ledig. Jag arbetar nog som mest då!
Iallafall, jag hade några samtal och ett par möten idag, och sen var jag ledig.
Förträngde helt administrationen som jag oxå måste ta tag i (min redovisningskille Peter jagar mig) och plockade istället upp mina döttrar Elena & Micaela samt födelsedagsbarnet, min systerdotter Anna, som fyller 9 år idag 🙂


Vi begav oss på shopping där Anna själv skulle få välja vad hon ville ha. Det blev pyssel-grejer från BR.
Därefter kalas!

Lillasyster Aliki i soffan med både morfar Michael och farfar Sokrates…

..som fick en MFF-napp, nu när dom oxå är Svenska Mästare precis som LdB FC/FC Rosengård!
Aliki alltså, hehe

Min älskade mamma & jag ♥


Ja, det var idag det!

Avslutningsvis, song of the day, en annan 9åring: Amira från Holland som sjunger opera.

Japp, tårarna kom…jag är så blödig lately…

Idag träffade jag Lilian, som var min lärare på Rosengårdsskolan under lågstadiet, årskurs 1-3!
På nedan bild står jag längst ut till vänster och Lilian längst upp i mitten.

Jag blev alldeles rörd och grät tillochmed en skvätt  när vi träffades 🙂 Vi har inte setts på säkert 25 år!
Vi fikade, åt lunch och pratade, pratade, pratade.
Gud så glad jag är över att att ha träffat Lilian idag! Överlycklig!!
Lilian var den som lärde mig att ”aldrig” aldrig stavas med två ”l” och att ”alltid” alltid stavas med två ”l”.
Vidare var hon den som såg mig, verkligen såg mig, och visste vad jag gick för i skolan.

Mina döttrar kom förbi och åt lunch med oss, och dom frågade hur jag var i skolan.
Då sa Lilian: ”Er mamma var alltid glad. Mycket nyfiken och påhittig. Väääldigt livlig. Oerhört skärpt. Och hela tiden på språng! Er mamma hade alltid något på gång! Satt inte stilla!” 
Sen avslutade hon med ”Ska ni ta med er något från er mamma, så är det hennes självförtroende. Er mamma visste redan som litet barn vad hon ville. Och vad hon inte ville. Så ta med er det, hennes självförtroende”.

Jag blev ännu mer rörd…
Lilian var en fantastisk lärare och jag önskar att alla skulle ha förmånen att få ha henne som lärare!
Hon fick naturligtvis ett exemplar av min bok och jag hoppas hon gillar den.
Det här mötet ska jag leva länge på!

..och hoppas att det inte dröjer 25 år till innan vi ses!

Och det var precis vad vi var idag. Inomhus, jag & mina döttrar. Liksom många andra, förmodar jag.
Vi bullade upp med fruktsallad & vaniljkesella…

… samt grönsaker som doppas i olja och sen i nötkross.

Supergott!

Vi tittade på Cancergalan och grät oavbrutet, tills slut var vi tvungna att byta kanal. Orkade inte gråta mer.
Givetvis skänkte vi en slant till Cancerfonden.
Och jag undrar hur programledarna kunde hålla sig för gråt? Jag hade aldrig klarat det.
På riktigt, a l d r i g klarat det.

Vill du oxå skänka pengar?
Det kan man göra här: http://www.cancerfonden.se/sv/Stod-oss/Olika-satt-att-ge/
Är du anhörig? Isåfall är cancerkompisar.se något för dig.

Lev livet!

… med mina döttrar.
Igår firade vi min mamma och systerson på deras namnsdag och efter det var jag och tjejerna på Nama och åt sushi.
Vi valde mellan Chill Out, Hai & Nama – det blev Nama eftersom det ligger närmast hem.

Sen har vi tränat, powerwalkat, lagat mat tillsammans och tagit det allmänt lugnt.
Så härligt!
Nu gör tjejerna sig redo för att gå på fest och själv ska jag bara slappa.

Song of the day – Thriller med Michael Jackson. Detta är från History Tour 1997 i Copenhagen – jag var där 🙂
(såg honom även i Göteborg 1988.. vilka minnen…. suck).
Shit alltså, vilken artist! Som lämnade oss alldeles för tidigt..

Nedan en annan Thriller-variant 🙂

3 intensiva, spännande, roliga och framförallt händelserika dagar tillsammans med Maria & Favo-Fredric är nu till ända.
Vårt äventyr började i tisdes kl 19, då Fredric hämtade först mig och sen Maria för att vi skulle köra upp till Stockholm.

Maria skulle medverka i en liveshow som heter ”Moa Svan med gäster”.
Middag innan showen.




..och vi hann även träffa bl a mina kusiner Mario & Christina i Stockholm.


..och på torsdagen skulle Fredric & Maria medverka i SVTs Debatt där både Björn Rosengren, Svenska Boxningsförbundet, samt Per-Åke Persson, en boxningsskribent som följt Maria i åratal, mötas.
På väg till Göte-la-borg, där Debatt sänds ifrån!


Väl framme vid hotellet i Göteborg, vi bodde på Elite, kom Claes Malmberg gåendes. Naturligtvis blev jag tvungen att stoppa honom!

Vi pratade en stund, och det slutade med byte av telefonnummer och ett löfte om kontakt när hans föreställning kommer till Malmö 🙂

I baren på hotellet i väntan på att taxin skulle hämta oss…

… och på SVT i väntan på att programmet skulle börja..

Det blev en tur till sminket även för mig 🙂 Och shit så bra tips jag fick av make-upartisten Lotta, på bilden!


I gång!
Maria och Fredric vann överlägset debatten. Överlägset.

Björn Rosengren sa till Maria redan innan programmet att han var i underläge. Visst var Björn saklig och kom med bra synpunkter, bl a till en lärare i publiken som tyckte Maria var en dålig förebild (!!), men Björn hade även flera faktafel kring Marias skada.
Angående läraren så satte Maria oxå honom på plats, på sitt eget lilla speciella sätt. Ka-disch!

Som sagt, Björn & Påp förlorade helt klart debatten, framförallt Påp, det var absolut ingen tvekan om det. Och efteråt kunde åtminstone Björn uppföra sig civiliserat. Vi satt tillochmed tillsammans i baren på hotellet efter programmet.
Att säga att Påp uppträdde civiliserat skulle vara en grov överdrift; han gav sig på Fredric – bokstavligen! – så att vakterna, och, hör och häpna, Björn Rosengren fick gå emellan!
Va? Hur primitiv får man vara? Börja slåss?? Moget!
Ja, Påp var väl förbannad, förmodligen på sig själv över att han inte gjorde världens bästa framträdande, men hey, då borde ilskan riktas mot honom själv. Man ger sig iallafall inte på andra människor!
Påp själv säger att han bara knuffade Fredric lite lätt för att Fredric ”inte höll käften” och att Fredric tappade balansen.
”För att Fredric inte höll käften” – som sagt, moget.. NOT.
Anyway, efter Debatten fortsatte Maria & Björn att prata….

.. och skojade oxå till det lite 🙂

Vi tror att Björn egentligen innerst inne inte vill ha den här konflikten och att han faktiskt tycker om Maria, men att han måste agera när Påp förser honom med information om Marias göranden. Man kan ju bara hoppas att Påp backar – och ska han överhuvudtaget sprida information så kan man åtminstone kräva att det han sprider är sant.

Musse Hasselvall var oxå på plats. Vilken sympatisk kille! Insatt i sporten är han oxå och även Musse kom med flera bra synpunkter.
Nedan med Maria..

..och mig

Shit så kul vi har haft dessa dagarna!

Vi har ätit & druckit gott, tränat, umgåtts och sovit alldeles för lite. Men kul har det varit och den här roadtripen måste vi absolut göra om!
Avslutar det här inlägget med Björn Rosengrens manschettknappar, som jag måste erkänna, var supercoola, hahahah 🙂

Nu däckar jag på soffan!

Såg för ett tag sedan ett program om lycksökerskor och mådde lite illa faktiskt.
Så lågt.
Tänk vad många golddiggers det finns därute!
Som bara är ute efter pengar.
Som högaktningsfullt skiter i hur deras ”provider” mår.
Så länge hans kreditkort fungerar.

Naturligtvis gäller ovan inte bara kvinnor. Det finns nog gott om män som är golddiggers oxå.
Inte bara kvinnor har ensamrätt på det.
Men jag tror att kvinnorna är överrepresenterade när det gäller golddigging (och programmet handlade om en kvinna).

Frågan är bara varför ”sugar daddy” eller ”sugar mama” tolererar att vara just en ”sugar person”, en provider.??
Är det för att man har låg självkänsla och/eller inget självförtroende? Tror man att man inte kan få någon bättre?
Eller inbillar man sig att man måhända älskar sin golddigger? Isåfall, hur kan man älska en person som fullständigt skiter i hur du mår och bara älskar dina pengar?
Ofattbart för mig…

..och dessa ”guldgrävarna”; lycksökarna, skäms inte dom?
Ärligt talat?
Hur patetisk är man när man bara tänker på pengar hela tiden?
Så rutten man måste vara…
Den här kvinnan kanske skämdes lite efteråt?

Fast troligtvis inte..

Min hand åker upp.
Jag har ett & annat ex som får mig att tro att jag faktiskt varit full under hela förhållandet. Och då ska man veta att jag inte dricker särskilt ofta eller mycket. Å andra sidan, det säger väl en del om mig oxå..
Men, vi går inte in på det just nu. Jag känner inte för det helt enkelt.
Vilken tur att detta är min blogg och därmed jag som bestämmer innehållet, pew! 🙂

Jag är mycket ute på olika events, seminarier mm. Både i jobbet och privat. Det innebär att jag träffar väldigt mycket folk.
Och eftersom jag är nyfiken av mig och genuint intresserad av människor så brukar diskussioner uppstå.
Allt som oftast har man gemensamma bekanta. Vissa gemensamma bekanta känner man mer, vissa mindre.
Och beroende på var och vilka man är med, och beroende på om alkohol finns med i bilden eller inte, så flödar oftast informationen.
Information som man ibland hade kunnat vara utan, och information som man definitivt skulle ha.

Jag har haft och varit på flera tjejkvällar genom åren, det är därifrån den roligaste informationen kommer, och i takt med att alkoholen flödar, desto intressantare information..hehe…
Nä, jag bara skojar. Så är det inte alls, vi kan prata även utan alkohol. Men det finns säkert en & annan som behöver alkohol för att vara riktigt öppen.

Men tillbaka till världens storlek; herregud så liten den är alltså. Så extremt liten. Shit!
Notera att det nödvändigtvis inte handlar om skvaller och/eller elakt förtal. Det är egna upplevelser man talar om och delar med sig av.
Vissa lite mer frikostigt än andra..

..and I love it! 🙂

Dubai är en stad jag absolut vill besöka.
Nedan bild föreställer ett sjukhus i Dubai.

Jag vill inte nödvändigtvis besöka ett sjukhus, men den här byggnaden är ascool och den vill jag gärna se.
Någon gång, någon dag… då ska jag åka till Dubai…
Some day..

Vid tillfälle ska jag även åka till New York och Barcelona oxå.
Just det, Bangkok med!, – men en stad i taget 🙂