Storstryk, hetsätning och osynlig bänk

Vid detta laget vet dom flesta hur det gick för Grekland i kvarten mot tyskarna.
Vi fick stryk med 4-2 och det finns ingen orättvisa eller bortförklaringar; Tyskland var överlägset bättre och dominerade matchen från början till slut.
Det var knappt grekerna fick känna på bollen eller komma över på tyskarnas planhalva, om man ska vara helt ärlig…och det ska man ju vara.

Före matchen var iaf killarna såhär glada:

Det blev ingen vinst som sagt, men vi hade lika kul för det! Iallafall efter lite mer alkohol, haaha.
Maten var god, efterrätten var god och sällskapet var trevligt (nej jag är inte ironisk bara för att alla sitter med sina mobiler)






Är det förresten någon som ser den osynliga bänken här?

Ja? Nej?
Så här var det: när vi kom stod det en bänk där. Men efter ett tag så flyttade vi på den.
Framåt kvällen vid ett tillfälle, reste jag mig hastigt och med fart och slog huvudet i fönstret så hårt att jag blev alldeles snurrig.
Det gjorde skitont! Jag satte handen mot huvudet och hela skallen pulserade – jag skojar inte. Det pulserade och dunkade skithårt!
Jag höll handen hårt mot huvudet och var livrädd för att känna att det rann blod (det gjorde det inte, pust!).
En av tjejerna sa hela tiden att jag skulle lägga mig på bänken. I början uppfattade jag inte det. Jag var fullt upptagen med att försöka tvinga tillbaka tårarna.
”Lägg dig på bänken, lägg dig på bänken” – och när jag tittade mot bänken var den inte där. Inte för att jag ville lägga mig, det ville jag inte, men bänken var inte där.
För en bråkdels sekund tänkte jag, vadfan, är där en bänk som jag inte ser??? Hur hårt slog jag mig egentligen? 🙂

Midsommar kan alltså sammanfattas med många skratt, även några tårar för min del, god mat, dryck, sällskap & hyfsat bra fotbollsmatch.
Det var fantastiskt trevligt!

…och på tal om fotboll; nu när Grekland är ute ur turneringen, så håller jag på Portugal!

Comments are closed.

Arkiv