Kallbada

Flera av mina vänner kallbadar.
Speciellt en av mina vänner har varit på mig länge för att jag ska prova på, så för ett par veckor sedan ringde jag honom och berättade att jag tänkte göra det.
Han blev nog ganska paff – ungefär lika paff som jag (!), men vi bestämde tid och plats och nu skulle det äntligen bli av; grekinnan skulle kallbada!
Vi hade bestämt en lördag. Bara det att just den lördagen var det svinkallt och det blåste som fan.
Jag & min vän tog en powerwalk på över en halvtimme för att få upp flåset och åtminstone bli lite svettiga, men nope, det hjälpte inte. Fortfarande kallt.

Under hela vägen till Kallis, och som ni ser är bryggan väldigt lång, velade jag fram och tillbaka… ska jag/ska jag inte, ska jag/ska jag inte..
Det slutade med att jag fegade ur… jag frös skitmycket! Det fanns inte på kartan att jag skulle bada i 5-gradigt vatten! Tänk om mitt hjärta stannade av chocken?
Dessutom naken.
Och det var/är ännu en liten issue för mig: man badar naken.
Jag är ju inte helt okej med det…
Inte så att jag direkt har enorma problem med det, jag har som sagt sportat i hela mitt liv och besökt simhallen tusentals gånger och där duschat med både främmande människor och folk jag känner. Det har jag inga problem med.

Men på Kallis tror jag att jag hade känt mig utsatt och utlämnad – jag hade varit osäker, frusen, nervös, och som om inte det räckte, även naken!
Nej, det hade aldrig gått.
Ja, jag kanske är tramsig och löjlig, men sån är jag! Jag visar inte upp min kropp hursomhelst eller till vemsomhelst.

Men jag SKA kallbada. Det har jag gett mig fan på.
Men det får inte vara kallt när vi går dit.
Jag lovar att rapportera – återstår att se om man får den där lyckokänslan alla pratar om..

Ps, Hur det slutade den gången jag fegade ur? Jag åt lunch med min kompis Beata under tiden som min andra kompis kallbadade, så alla var nöjda och glada 🙂

Comments are closed.

Arkiv