Bjuda igen

Vad säger Vett-och-etikett-experterna om det här med att bjuda tillbaka?
Hur många gånger är det okej att gå hem till någon utan att bjuda tillbaka – 1 gång? 4 gånger?
Jag personligen tror nog att jag hade skämts om någon bjudit hem mig till sig både en andra och kanske även en tredje gång, utan att jag hade bjudit tillbaka. Faktiskt.
Så gör man ju inte. Man kan ju inte bara förvänta sig att bli bjuden hela tiden – någon gång måste man väl bjuda igen. Och har man inte för avsikt att göra det, ja, då kanske det tillhör god sed att inte gå till dom man inte avser bjuda tillbaka?
För precis lika trevligt som man tycker det är att bli bortbjuden, precis lika trevligt tycker säkert även andra det är att bli hembjuden till någon.
Vänner ger och tar.

Jag är ganska noga med att bjuda tillbaka – tror och hoppas jag iallafall! Om någon inte håller med, hör av er 🙂
Och vad gäller dom som inte bjuder igen, och du tycker det är ett problem; dom bara avlägsnar man sig från, lite snyggt och prydligt och så är det inte mer det.
Och det behöver absolut inte utväxlas hårda ord eller ske under dramatiska former.
Vänskapen kanske behöver ett kortare uppehåll eller kanske tillochmed ett permanent avbrott. Det beror ju på hur mycket man saknar varandra, hur mycket man tycker om varandra och hur mycket man vill umgås?

Jag är mycket lyckligt lottad som har många vänner runtomkring mig, fler än jag kan hantera känns det som ibland *ler*.
Nej, jag vet att inte är världsbäst på att ringa alltid, och inte heller blir jag ”tillbakabjuden” alla gånger… – och visst kan jag bli ledsen över det.
Vissa vänner träffar jag varje vecka, andra några gånger i månaden och vissa kanske bara några gånger per år.

Maria tillexempel är en vän som jag tyvärr träffar alldeles för sällan. Jag önskar att vi båda två skärpte till oss och såg till att vi sågs oftare!
Nedan bild på mig Marias bedårande lilla dotter Angelina, är tagen för nästan 2 år sedan (nej, det är inte såå längesedan vi sist sågs :-)).

Vi sågs tidigare i veckan, Maria kom hem till mig, och med sig hade hon nedan fina stora korg!

Jag blev så glad!
Maria är verkligen en genuin vän – så klok, så energisk och entusiastisk – och sååå snygg!! Hon blir bara snyggare och snyggare för varje år som går!
Och även om vi inte ses och hörs superofta, så vet jag att hon finns där om det skulle vara något. Och så är det med alla mina vänner, tack o lov.
Och ej att förglömma; Facebook! Tack vare FB har jag koll på mina vänner och vet att dom mår bra. Dvs, dom som uppdaterar lite då och då.

Nu ska jag fundera över om jag eventuellt har missat att bjuda tillbaka till någon som bjudit hem mig.
För hur osannolikt det än är, så är faktiskt inte jag felfri.

Tata så länge alla fina!

Comments are closed.

Arkiv