Daniella Ibis AB

Hmmm.. jag var ju inte världens vackraste tonåring direkt…
Inte heller var jag särskilt intresserad av varken smink, killar, kläder, alkohol o sånt.
Det var handboll, tennis, ridning & fotboll för hela slanten som gällde. Och så lite skolan – men bara de ämnena som jag tyckte om.

Som liten flicka var jag oerhört söt, men allteftersom jag blev äldre förfulades jag.
Först i 30årsåldern började jag väl bli vän med mitt utseende igen.
Obs – började.. vi är inte fetekompisar riktigt än.

Min kropp ska vi överhuvudtaget inte gå in på. Vi är inte vänner.
Tvärtom – vi är de största ovännerna.
Förr i tiden var vi bästisar, jag & min kropp, speciellt mina första 20 levnadsår. Sedan var vi ovänner i 10 år, vänner igen i ca 5-6 år och och nu är vi ovänner igen, och det har vi varit de senaste 3 åren.
Målet för i år är att vi ska bli bästisar igen. Ge mig styrka och håll tummarna för mig kära vänner.

Under tiden går jag ut och solar i min insynskyddade trädgård.

”Skydda ditt kreditkort online

Verified by Visa / Mastercard Secure Code är fria att ägarna kreditkort och har utvecklats för att förhindra obehörig användning av kreditkort på nätet.
SecureCode skyddar kreditkort med personligt lösenord, vilket ger kortinnehavare försäkran om att endast de kan använda sina kreditkort.
När ditt kort är aktiverad kommer ditt kortnummer skall erkännas när den används på deltagande onlinebutiker.
En Verified by Visa / Mastercard SecureCode fönstret visas automatiskt och din bank kommer att be om ditt lösenord.
Du ange ditt lösenord för att bekräfta din identitet och slutföra köpet.
Butik som inte deltar i Verified by Visa / Mastercard SecureCode ännu, kommer ditt kreditkort fortsätta att arbeta som vanligt.”

Copy-paste rakt upp och ner, jag har inte ändrat på något i ovan mail som jag fick för ett tag sedan.
Det är väl ingen som går på detta??
Helt ärlig, alltså!
Som jag sagt vid något tidigare tillfälle så får jag med ganska jämna mellanrum mail från diverse idioter som på allvar tror att jag ska gå på deras försök att lura mig.
”Du ange ditt lösenord” – om de använt korrekt svenska kaaanske jag faktiskt hade gått på det.
NOT!!!

Min bank skulle i alla fall aldrig skicka något sånt. Faktum är, jag har svårt att tro att någon bank skulle maila sånt till sina kunder.
Frågan är bara om kunderna förstår att ingen seriös bank kommunicerar på detta viset med sina kunder??
Tyvärr så tror jag att det finns många som går på det –  dessa mail cirkulerar ju fortfarande.

Igår var jag lite olydig.
Så här var det: hela gårdagen spenderades hemma hos superbrorsan Jannis & bedårande svägerskan Anna.
Dom passade syrran Doras barn, Anna & Dimitris då Dora & Tony var på bröllop.
Eftersom jag ville träffa mina syskonbarn så åkte jag alltså hem till Jannis & Anna för att umgås med barnen.
Vi hade en mysig dag. Först spelade vi fotboll, brorsan har en tomt på 5000 kvm så det fanns gott om plats ..


Efter fotbollen lekte barnen i kusinens rum i väntan på tills maten blev klar

Och det var efter maten som jag blev olydig…
Efter maten skulle barnen få godis. Sagt och gjort, Anna & Dimitris fick vars en stor mugg med godis.

..och jag & stora Anna satt på soffan och åt godis från en skål.
När lilla Anna ätit upp sitt godis kom hon till oss. Hon gjorde ingen move att ta godis från vår skål, men hon tittade bedjande och lite längtande.
My heart broke i den stunden och jag ville såklart ge henne godis. Problemet var bara att stora Anna hade sagt nej.
Jag ville verkligen inte gå emot stora Annas beslut, men my heart broke som sagt, för lilla Anna skötte sig exemplariskt. Hon gapade inte och skrek efter godis, utan hon var så fin och lugn.
Dessutom är jag väldigt svag för henne..

Så när stora Anna går iväg för att göra popcorn så smugglar jag till Anna en godisbit – som lilla Anna först säger nej till med orden: ”Det är inte tillåtet, jag får inte”.
Då broke mitt hjärta om möjligt ännu mer!, och jag säger ”Du får för mig”.
Kardinalfel, jag vet.
Jag såg på lilla Anna att hon så gärna ville ha godisbiten och jag tyckte så synd om henne att jag på allvar nästan började gråta.
Jag sa igen att hon får äta för mig och då åt hon godisbiten, men inte så stora Anna såg det.
Vi viskade och stora Anna ”såg” inte vad som pågick – iaf ville jag få lilla Anna tro att stora Anna inte såg.
För självklart förstod stora Anna vad som hände.

Även om min svägerska inte var sur, så bad jag ändå om ursäkt.
Jag vet själv hur jag känt de gångerna mina föräldrar totalt undergrävt min auktoritet – och dom gjorde det inte snyggt och tyst som jag, utan mina föräldrar gjorde det högt och tydligt, typ ”fick ni inte det av mamma, flickor??? Herregud alltså!”, samtidigt som föräldrarna blängde åt mitt håll med en blick som sa ”är du inte klok!!”, typ.

Nu 10 år senare, tänker jag: so what??! Vad gorde det för 10 år sedan om barnen fick en godisbit extra när de faktiskt uppfört sig?
Inte särskilt mycket, kan jag konstatera.
Och nej, jag är inte för att barn ska äta massor med godis hela tiden, det behöver dom inte. Men om andra äter och godiset står framme, då är det direkt omänskligt att inte låta barnen äta mer.

Här är jag med Annorna i familjen i alla fall… och ja, jag vet att jag gjorde fel… men jag kunde helt enkelt inte låta bli..
Och jag är ganska säker på att det inte kommer ha någon som helst betydelse om 10 år  from now. Eller 5 år. Eller ens 1 år.
Så därför, låt oss inte vara så stränga!
Mer godis åt barnen 🙂

Någon som lekt ”Jagharaldrig”-leken?
Jag har… inte!
Vi lekte aldrig den leken igår.
Vi avslöjade aldrig en massa saker.
Vi skrattade aldrig ihjäl oss och framförallt så drack vi aldrig alkohol.
Så följaktligen satt Camilla, Maria, jag, Anna, Teddy, Helene, Emma & Eddie aldrig vid Catincas köksbord med den magnifika utsikten.


…inte heller formades Annas hår såhär

..eller att Teddy, Helene & Eddie skålade i rosa bubbel

Framförallt låg jag aldrig på golvet och skulle göra plankan med Teddy som hjälpreda/instruktör..

..inte heller gick mitt bråck upp av det, förhoppningsvis – om någon undrar varför jag håller mig om nedre delen av magen, alltså – samtidigt som jag har den andra handen på Marias huvud?? Jaja. Vad vet jag? Det har ju aldrig hänt.

Vi stack aldrig till Glasklart – och framförallt var det verkligen ingen som drack, dansade, flirtade eller hånglade med någon annan av det motsatta könet. Eller av samma kön, för den delen.

Om inget av det har hänt – hur kommer det sig då att jag har två stämplar i handleden?? Blomman är för inträdet till Glasklart och ”strecket” till höger om blomman är för inträdet till VIPavdelningen på Glasklart (för ingen av er tror väl att jag och mitt sällskap inte hamnar på VIP-avdelningen? Nä, jag menar det.)

…men vänta nu lite… !!
Vem f-n är det som ligger bredvid mig på soffan????
Ingenting av allt jag skrev har ju hänt, så hur i h-e hamnade den mörka långa snyggingen här?? Som just nu kliar mig på ryggen och undrar förföriskt om jag vill ha kaffe & frukost i sängen nu eller senare…

…och där vaknade jag – tack o lov!!
Shiiiiit alltså… ett tag blev jag faktiskt lite orolig…
Skönt att det bara var en dröm!

Seså, ut i friska luften nu mina små barn, och akta er för Jag-har-aldrig-leken.
Själv ska jag hämta min bil i västra hamnen – frågan är bara hur den hamnade där?
Jag har ju aldrig… !!??

Elleeeer….?????

Förstår ni hur mycket jag älskar att veta saker, speciellt hemligheter? Riktigt smaskiga, härliga hemlisar!!
Jag älskar det skitmycket!!!
Inte för att jag någonsin skulle skvallra, absolut inte. Det som berättas för mig i förtroende stannar definitivt hos mig.

Jag snackar inte skit om folk bakom deras rygg. Tycker jag illa om någon får vederbörande veta det to his/her face. Och sen hymlar jag inte eller försöker dölja om jag inte gillar någon.

Jag är väl medveten om att det finns hemlisar som folk känner till om mig, eller tror sig känna till om mig… ett & annat är alldeles säkert sant.
Jag har trots allt lyckats skrapa ihop ett okänt antal skelett till min samling i garderoben under mina snart 41 år i livet.
Men långt ifrån allt är sant. Skala bort 75% (som en mycket sjuk person sa en gång), och resterande 25% stämmer säkert.
Jaja, whatever. Jag står för och kan argumentera för vad jag gjort eller inte gjort (dock inte stolt alla gånger…).

Nu ska jag på lunch med Annuschan & Lady Di och det ser jag mycket fram emot!
Vi firar faktiskt 10årsjubileum snart – i sommar är det 10 år sedan vi träffades första gången i ett kundbesök och jag kände att shit vad jag gillar dessa tjejerna!
Tack o lov kände de samma sak 🙂

Later folks, ha det bäst så länge!

Får man lov att ta skylten med sig hem om man hittar den slängd ute på stan?
Om ja, då har en jag sådan hemma.
Om nej, jag skulle väl aldrig dra hem en gammal skylt som bara ligger och skräpar??
Vad tror ni om mig egentligen??

Jag och 20.000 till skulle se derbyt mellan Malmö FF och HIF idag.
Det som skulle bli en folkfest och en bra match blev istället en avblåst match för att någon idiot till supporter från Malmö-klacken sprang ut på planen och tvålade till HIFs målvakt efter att HIF gjort 0-1.

För det första; hur i h-e kunde han göra det?? Det fanns ju så många vakter och poliser vars enda uppgift är att ha koll på publiken! Så hur fan kunde idioten ta sig förbi dessa och hoppa på målvakten??
Det här är riktigt pinsamt.

Det tog inte lång tid förrän idiotens bild, namn, adress och personnummer cirkulerade på Facebook. Tycker lite synd om honom faktiskt. Killen är inte särskilt gammal och inte heller särkilt begåvad, har det visat sig.
Jag undrar om han förstår vad han ställt till med egentligen?
Mest sympatiserar jag nog med hans föräldrar & syskon…

Sen undrar jag förståss vilka konsekvenser detta får för MFF – men även för den här idioten??
Man blir så jäkla trött….
Fotbollen har förlorat, för att citera MFFs ordförande Håkan Jeppsson…

Att befatta sig med barnporr överhuvudtaget är så jävla vidrigt att jag inte ens kan uttrycka det, men att skicka nakenbilder på sina egna barn eller barnbarn till en jävla pedofil – hur fan är man funtad om man gör det??
Och planera att droga ett av sina egna barn för att sedan utföra sexuella handlingar på det tillsammans med den 43åriga mannen som de skickat bilderna till.
VAAA??  Alltså, ärligt talat!!

Jag är uppriktigt mållös och chockad. Jag talar om barnporrhärvan som nystats upp i Falun.
Folk är fantamig sjuka i huvudet!!
En av mammorna (läst i Aftonbladet) säger sig nu ha ”stark ångest” – my ass hon har ångest!
Det enda hon möjligtvis har ångest över, är att hon blivit påkommen.

”Jag är väl dum i huvudet” säger en av mammorna/mormödrarna.
Du är inte bara dum i huvudet din sjuka, perversa jävla kärring, du är totalt intelligensbefriad oxå.
Det är för övrigt alla de 23 idiotkärringarna som åtalas.
Jag är så jävla upprörd!!!
Hur fan kan man göra så!!! HUR!!???

Livslång tortyr till alla såna svin. Och såklart, att de förlorar vårdnaden över sina barn.
Jävla idioter.

Tänk vad bra det är med Facebook alltså!
Min omtänksamma kompis Kicki som bor ett stenkast från mig, ringde och frågade om jag ville komma på middag, efter att ha sett att mina tjejer är på träningsläger. Innan dess hade jag frågat (på FB) om hon ville komma och sola med mig!

Det blev en mycket trevlig kväll med god mat & vin samt givande diskussioner och samtal med både Kicki och hennes bedårande son Alexander – min blivande svärson om jag har något att säga till om, hehehe 🙂  Ja, jag vet, jag är nog ganska pinsam nu….


Idag kommer Kicki & Alexander på en lika spontan middag hemma hos mig.
Kicki ska faktiskt prata med mina tjejer om en sak – nej, inte om huruvida våra barn ska gifta sig med varandra – utan om något helt annat.
Inte heller vet mina tjejer att Alexander är en blivande potentiell svärson – om ca 10 år! Absolut inte innan dess!!
… och så hoppas jag mina stoltheter inte ser detta inlägget förrän efter middagen, hehehhe!

Om en stund ska jag (och 15 brudar till) iväg på brunch hemma hos min kompis Noppy, som har fyllt år, ska bli trevligt!

Förresten – märkte ni att jorden inte gick under igår?? Pew, vi klarade oss denna gången oxå!
Vad otippat va??!
Not.

Jag undrar hur många tonåringar som har sett en sådan telefon?

Mina har förståss, men det är bara för att vi har en hemma.
Nej, den är inte i bruk, men jag ska banne mig börja använda den nu när jag tänker efter!
Telefonen tillhörde min kompis Kostas Doc – som har namnsdag idag! – det har även alla de som heter Elena – så min dotter har oxå namnsdag idag, tyvärr kan jag inte fira henne eftersom hon är på träningsläger med basketlaget över helgen.

I alla fall, telefonen tillhörde alltså Kostas när han bodde i Sverige, det var mååånga år sedan, och han gav den till mina föräldrar när han flyttade härifrån.
Och för några år sedan tog jag den från mina föräldrar.

På tal om antiktelefonägaren, här är vi i Grekland för några år sedan

Och här en bild på min Micaela från hennes praktikplats

Ut och njut av solen nu alla, man vet aldrig hur länge den stannar kvar – eller jorden för den delen – jorden skulle väl gå under idag???