Monthly Archives: mars 2011

Man undrar varför?


Läste ovan artikel i Sydis häromdagen och undrar lite stilla varför mamman inte vill att hennes barn ska få träffa sin farmor & farfar, och varför hon överklagade Tingsrättens beslut?
Jag undrar faktiskt varför.
Är det något fel på farföräldrarna? Är dom missbrukare, våldsamma och/eller elaka mot barnbarnet? Isåfall ska såklart barnbarnet inte behöva träffa dom.

Men om det bara är helt normala, vanliga och kärleksfulla farföräldrar som vill ha en relation till sitt barnbarn, varför ska dom då inte få ha det?
Räcker det inte att dessa stackars människorna förlorat sin son – ska dom även fråntas glädjen att få se sitt barnbarn växa upp, och framförallt, ska barnbarnet vägras rätten att få lära känna sina farföräldrar?

Om det nu är normalt trevligt folk , vilket jag förutsätter eftersom Hovrätten fastslagit umgänge, så är jag mycket glad för framförallt barnbarnets skull.
Hoppas inte att mamman får för sig att överklaga även Hovrättens beslut.
Och får hon det, så hoppas jag att Hovrätten förklarar för henne att hennes problem inte hör hemma i våra domstolar – utan hon får söka hjälp någon annanstans, förslagsvis på psyket.

Vad är det för fel på vissa människor egentligen???

Låt er inte luras…

Shit vad många av mina vänner på fejjan som tror att jag är supersmal efter denna bilden:

Jag är faktiskt inte sååå smal som varken bilden ovan eller nedan framhäver.
Fotografen är min Micaelasom vet hur man fotar – och  vinkeln jag står i är betydligt mer smickrande än verkligheten.. något ett ”tränat” öga lätt ser.. !

Suck.. jag vet ju sanningen.. men jag älskar ändå att titta på bilderna.. kan ju alltid låtsas att jag är så slimmad, hahha 🙂

Rapidrups – kan det vara något, Spendrup?

Imorse hade vi ett mycket lyckat Rapidusfrukostmöte med far & son Spendrup!

200 pers kom till Ernst & Young som var våra värdar för detta mötet!
Spendrup Junior, dvs Fredrik, ska ta över VDskapet efter pappa Jens, som suttit som VD 37 år i bolaget.
Att jämföra med Carlsberg, som haft 18 VDar under de 37 åren som Jens varit VD för Spendrup, informerade Spendrup Senior oss.
Han, Jens, var väldigt påläst, måste jag säga. Både när det gäller det egna företaget, men även om konkurrenternas företag.
Imponerande – men samtidigt ganska självklart!

Favo-Jan briljerade som vanligt.
Utöver att han hade en frågesport som gick ut på att se hur väl far & son känner varandra, så fick han dom oxå att ta sig en vodkasup klockan 08.30 på morgonen, hahahha!
Jaha, skål då!

Jag upphör aldrig att förvånas över hur fantastiskt proffsig, påläst, informerad och förberedd Jan är – han är bara så bäst. Bäst, I tell you!!
Och både Sr & Jr Spendrup var mycket sympatiska och trevliga och hela mötet i sig blev superlyckat!
Efter mötet fick vi massor med mail från mycket nöjda medlemmar – KUL!

Fast jag är lite tveksam till en sak, och det är om pappa Jens verkligen kommer släppa VDskapet och låta sonen ta över på riktigt..
Jag tror inte det faktiskt och det baserar jag endast på det som sades idag.
På det som inte sades heller, faktiskt…
Jaja, vi får väl se hur det blir!
En sak som är säker är att det kommer bli bra – det är jag övertygad om!

Se Rapidus egna refererat här!

Judge Judy är så cool!!


Har ni sett något av hennes program någon gång?
Hon är så jäkla häftig, jag diggar henne jättemycket!!
Judge Judy ser direkt när någon ljuger  och hon behandlar lögnarna därefter.. dvs nedlåtande och med ingen som helst respekt.

Judge Judy är inte rädd för att tala om för någon när den beter sig illa eller korkat. Och korkade personer kryllar det av i hennes program…
Herregud så många korkade människor det finns!
Hon ställer de där ”obehagliga” frågorna, såsom ”hur tänkte du försörja dig?”, ”varför gick du inte klart skolan?”, ”varför har du flera barn med olika pappor/mammor?”, ”varför får du barn med någon du inte känner, ”varför flyttar du ihop med någon du inte känner?” ”varför arbetar du inte?” ”varför betalar du inte underhåll?”, mm, mm, mm.

Hon visar klart och tydligt vad hon tycker om folk som inte gör  så smarta val…
En kvinna helt i min smak – sååå cool!! 🙂
…måtte jag inte hamna i hennes domstol någon gång… jag gör ju inte heller rätt val alla gånger, men tack o lov är jag inte korkad i alla fall…

Tata for now folks!

Ofelia i Sydsvenskan!

En av mina bästisar Ofelia (Madsen) är ”Intervjun” i dagens ”Lördag”, Sydsvenskan!
Åh vad stolt jag är över henne! Sååå stolt!

Här vi för några år sedan på Ofelias möhippa

Till skillnad från mina flesta vänner, som jag haft sedan barnsben, så träffades jag & Ofelia för bara lite mer än 4 år sedan.
Det var januari 2007 hemma hos min koumbara X-tina och jag & Ofelia pratade om allt mellan himmel & jord. Vi klickade direkt!
Så direkt att Ofelia följde med mig till Grekland på sommaren. Det var underbart att ha henne där med oss!
Hon är så snäll, så mänsklig och framförallt så klok!
Utöver att hon är en klippa i sitt arbete, så är hon oxå världens bästa kompis. Ofelia har alltid något uplifting att säga och hon har definitivt hjärtat på rätta stället.
Jag älskar att umgås med Ofelia, det gör mina barn oxå faktiskt (faktiskt – hur lät det?? :-)), och då är det väl tur att vi ska ses nästa vecka!
Bilder från SDS


…och jag blev sååå glad över nedan text, där Ofelia väljer mig som 1 av 4 viktiga personer i sitt yrkesliv.

Och jag kan bara säga detsamma om Ofelia, hon är definitivt oxå en av de allra viktigaste personerna i mitt liv.
Love you girl, du är bara så bäst och jag är så oerhört stolt över dig!!
För den som är nyfiken, klicka här för mer bilder och sånt på Ofelia!

Tata alla människor med hjärtat på rätta stället ♥
Ni andra kan kamma er!

Kryckelikryckor

Jag äger ett par kryckor. Det har jag gjort i många år.
Problemet är bara att jag inte vet var dom är.
Jag vet att jag har lånat ut dom till någon, men minns inte till vem. Och ingen av mina vänner på Facebook gav sig till känna när jag efterlyste kryckorna.
Bara en av mina vänner hörde av sig, Petra, och hon erbjöd sig att låna ut sina kryckor till mig – naaaw, så snällt!
Och titta vilken fin lapp hon skrev!!
Tack Petra!

Så jag begav mig till Sonyericssons reception för att hämta kryckorna när vi var och såg ”Thriller Live” i torsdes i Lund.
Nej, det är inte jag som är i behov av kryckor. Det är/var (?) min Elena som sträckte ryggen på basketträningen i skolan tidigare i veckan. Hon kunde inte gå upprätt och skulle behöva en krycka som stöd.
Och min Micaela som skadade foten lite lätt i förra helgens matcher kunde låna den andra kryckan som stöd.
Men nu verkar tjejerna vara på bättringsvägen så förhoppningsvis kommer kryckorna inte att behövas.. håll tummarna!

Stort tack till Petra som lånar ut sina kryckor – och om någon kompisläsare där ute, som inte är vän med mig på fejjan, och vet med sig att den har mina kryckor, return them to me, please!
Förr eller senare kommer jag att komma på vem som fått låna mina kryckor…

Tack & hej leverpastej!

Det krävs så lite…

… för att göra någon glad!
Jag är ju för det mesta väldigt glad redan, men just idag blev jag extra glad – utöver att jag fikade flera timmar med en mycket kär vän från förr i tiden, fick jag även blommor!

Blommor gör mig jätteglad av flera anledningar! Dom är fina att titta på, dom luktar gott, lyser upp tillvaron och dessutom går man inte upp i vikt av blommor.

Det gör man av choklad tyvärr… Har ni smakat på nedan choklad? Om inte; gör inte det heller! Den är så god att man bara kommer vilja ha mer och mer.
Jag ångrar djupt att jag ens smakade. En liten ynka bit skulle jag smaka bara, och det slutade förvisso med att jag åt en bit – typ hela chokladbiten på 100g…

Går upp i vikt gör man även av godis… nedan skål tog supersyrran Dora fram när jag var där igår, men jag åt inte en endaste bit, eftersom jag hade hetsätit chokladen så fick jag ha karaktär ..

….karaktär, ja… något jag saknade när min kära vän från förr i tiden med blommorna var hos mig innan idag och jag tog fram en äppelkaka…
Han tog en liten bit till  kaffet och nöjde sig med det.
Jag? Jag tog resterande bit till mitt kaffe och efter det var jag oxå nöjd.
Eller inte.

Framförallt var -är!- jag väldigt illamående just nu.
Så nu sitter jag här och har lite lätt ångest.
Och jag undanber mig alla eventuella kommentarer.
Däremot tänker jag mycket snart ta upp ett ämne som jag touchat tidigare, det där med att ha en ”botten” – dvs, när ska man sluta äta om man aldrig blir mätt? Har tjocka människor ingen botten?
Smala har, det vet jag. Men tjockisarna?
Det vill jag gärna ha kommentarer på.

Under tiden rullar jag iväg en stund.

MåBra inklusive Sockerbomben


Idag för första gången i livet köpte jag tidningen MåBra. Det var ett helt oplanerat köp.
Tidningen är dock inte helt obekant för mig, jag brukar tjuvläsa den hos kompisar, och passar då även på att skriva av alla goda och nyttiga viktväktarrecepten.
Eller rättare sagt, jag fotograferar recepten och sen åker jag raka vägen till affären och köper in ingredienserna som behövs.

Det var bara det! Ciao for now friends!

Livsviktig information!


Tråkigaste sysslan ever!!


Och inte bara tråkig syssla – den är dyr oxå, damn it!
Menmen, vad gör det?? Mina barn är ju här, tjohoo! 🙂

Arkiv