Inte bara kul i Grekland

Vi har även en del tråkigheter…såsom minnesceremonin för min faster Maria som dog för ett år sedan.

Bilden ovan till höger, med korset, är kouféta – det vita på bilden är socker, och det som bildar korset, är nötter. 
Kouféta äter man när någon dör och när man har minnesceremonier, och det är matvete, nötter, russin och socker som man blandar. 

Nedan ett flera år gammalt foto på mig & min faster Maria, minst 6-7 år gammalt och jag älskar det fotot!
Bilden är tagen i byn (Dorkada) efter en av våra intensiva diskussioner om livet. Min faster sa alltid att det är ens skyldighet att leva livet fullt ut. Men framförallt att man måste lära sig konsten att glömma och förlåta. Först då blir man hel som människa.

När vi återvänder till Kilkis ska jag som vanligt besöka min kompis Billys grav, samt träffa hans föräldrar och syster med familj. 
Den 30 augusti är det 11 år sedan han dog.
Det känns fortfarande ofattbart att Billy inte lever.
Jag blir fortfarande lika förvånad över att Billy inte är här när jag kommer till Kilkis och Grekland. 
Billy är Kilkis för mig.
Han var min första killbästiskompis och det är fortfarande obegripligt att han inte finns hos oss.

Tiden läker inte alltid alla sår. 
Däremot lär man sig leva med sorgen och saknaden.

2 Responses to Inte bara kul i Grekland

Arkiv