Bad & poolbilder!
Idag var det riktigt sommarväder!
Tjejerna badar i poolen hemma hos Emelie – och dom hade sovit på studsmattan under natten!! 🙂
Imorgon åker tjejerna till sin pappa….saknar dom redan…
På tal om deras pappa, han ringde innan och erbjöd sin hjälp när jag ska bli opererad – mycket snällt av honom!
Så mycket enklare allt blir när man kan ha en fungerande relation föräldrar emellan – jag är så glad att vi har det, för våra barns skull!
Det är så oerhört viktigt, eftersom barnen mår så mycket bättre då.
Nu ska jag mysa med mina döttrar….
Tata // Bellove 
Bra dag trots allt…
På väg till Déspina & Paul.
Jag tog med rabarber från min trädgård, det blev uppskattat – kul 🙂
Mycket god middag och mycket trevligt sällskap!
Nedan mina tjejer med sin älskade morbror Jannis!
Efter middagen hos Paul & Despina körde jag mina tjejer till kompisen Emelie, för dom skulle sova där.
Väl där tyckte Veronika, Emelies mamma, att jag skulle stanna på ett glas vin, vilket jag mer än gärna gjorde!
Ett glas vin blev två och även tre glas… så det slutade med att jag ställde min bil hemma hos Veronika och fick låna hennes cykel.
Så kan det gå ibland 😉
Mycket trevlig dag – om man bortser från det lite oväntade beskedet angående mitt bråck.. men vad fan.. sånt är livet.
Later! // Bellove
Ytterligare otur i oturen
Remember mitt bråck i kejsarsnittet?
Well, jag har inte bara ett bråck – jag har tydligen två!
Ett i mitt kejsarsnitt, ett ärrbråck, och ett bråck som sitter en liten bit höger om naveln, som kallas för spigelibråck.
Så jävla typiskt.
Spigelibråck är mycket ovanligt, sa doktor Fredrik som gjorde ultraljudet på mig idag – tacka fan för att jag har det då!!!
Är något konstigt, ovanligt eller sällsynt: räkna då med att jag har det!
Varför vara som alla andra när man kan vara så unik?? *ironisk*
För att få veta till 100% att det verkligen är ett spigelibråck jag har, måste man göra en CT, alltså en skiktröntgen, och det är nästa steg i jakten på att återställa mig igen.
Är nu jättenervös inför datortomografin – hur kul är det på en skala från 1-10 att åka in i en ”tunnel”… måtte jag inte få cellskräck… Dessutom: ibland får man även en kontrastinjektion i samband med CT för att säkerställa diagnosen… och ni vet vad jag tycker om injektioner… jag måste få EMLA-kräm..
Jag var mycket noga med att låta doktor Fredrik få veta att jag vägrar bli opererad för ärrbråcket nu och om någon månad bli opererad för spigelibråcket: allt ska göras på en och samma gång…
(…och kan jag få göra en fettsugning samtidigt är det nog värt allt! 🙂
Snacka om otur va?
När jag efter mycket om och men äntligen fattar mod att uppsöka läkare för bråcket, ja, då dyker det helt plötsligt upp en massa annat skit som ska fixas!!
Så ni får helt enkelt ha överseende om jag tänker vältra mig i självömkan ett tag. För det är faktiskt oerhört synd om mig.
Inte tänka på det nu…ser istället fram emot grillmiddagen hemma hos Déspina & Paul, det är alltid så trevligt att vara hemma hos dom!
Min superbror Jannis & hans bedårande fru Anna kommer oxå!
Vi vann med 4-1!
Vi vann med 4-1 mot laget som varit obesegrat hittils – gött!
Våra tjejer var som vanligt mycket duktiga, men det var även våra motståndare, Harrie.
Tyckte faktiskt lite synd om motståndarna vid ett par tillfällen, dom hade flera chanser som dom missade, bla ett stolpskott.
Och att vi vann med 4-1 handlade oxå om lite tur, i ärlighetens namn…
Vi fick iofs oxå ett stolpskott, men vi hade turen på vår sida med…
Min Micaela stog i mål andra halvlek – och hon höll nollan tack o lov, pust!!, jag vet att hon hade blivit jätteledsen om hon hade släppt in mål.
Micaela från dagens match
Tata! // Bellove
Fotboll & galna föräldrar
Gårdagens match vann våra tjejer med 2-0.
Föräldrarna i motståndarlaget uppmuntrade sina tjejer att spela hårt och ropade ”på dom bara!” och ”det gör inget om det blir tuffa tag!”. 
Jag upplevde det som att motståndarnas föräldrar uppmuntrade sina tjejer att spela fult.
Att det var helt okej att använda armbågarna och dra i tröjor.
Detta är inte första gången jag hör föräldrar göra så.
Men vi har aldrig gjort det.
Vi uppmuntrar våra tjejer att spela fair och sportsligt.
Självklart ska våra tjejer använda sin styrka – men inte för att knuffas eller få stopp på motståndaren genom oschysst spel.
För några matcher sedan blev min Elena nerdragen så illa att hon blev liggandes på planen och skrek av smärta.
Mina tjejer är inte mesar som jag när det gäller smärta.
Dom klarar jäkligt mycket.
Jag blev såklart skiträdd men oxå så jävla förbannad!
Den ungen som drog ner henne var en väldigt dålig spelare som inte lyckades få stopp på Elena.
Ungen hade under hela matchen försökt med fula och otillåtna medel stoppa Elena – utan att lyckas.
Men framförallt utan att domaren hade uppmärksammat det.
Precis som han inte uppmärksammade ”handsen” som skulle gett oss en straff.
Trots upprepade tillsägningar från både våra tränare och våra tjejer.
Det var, som ni förstår, pinsamt tydligt att domaren dömde till hemmalagets fördel.
När det återstår ett par minuter av matchen drar ungen alltså ner Elena på ett så fult sätt att Elena blir liggande. På grusplan.
Jag såg inte inte när det hände. Jag bara hörde min dotter skrika.
Jag sprang in på planen och samtidigt som jag springer in, går ungen ut, hon fick rött kort (WOW!!! Domaren lät inte det passera!) jag frågade ungen vad fan hon hade gjort!! Jag var vansinnig!
När jag kommer fram till Elena ligger hon fortfarande ner och ska peka var det gör ont, när jag ser hennes armbåge som det pissade blod från. Shit, hon har säkert brytit armen, var min första tanke.
Tack o lov hade hon inte det, men hon hade så ont i svanskotan – vilket oxå hade kunnat sluta väldigt illa.
Nu gick det som tur var bra. Inget hände mer än att det gjorde väldigt ont på Elena, men jag vill uppmana alla som läser detta och som har barn som utövar idrott:
Uppmuntra för helvete inte era barn att spela fult!
Om dom gör det; plocka ut dom!
Spelar man fult är det ju oftast för att man inte är duktig, och då måste man ta till fula medel.
Lär barnen spela fair och sportsligt.
Det krävs så lite för att det ska gå jävligt illa.
Hur matchen gick??
Våra tjejer vann med 3-2 
Nu ska jag titta på när Micaela spelar – och klockan 12 ska jag ultraljudröntgas…….
Igår vin, idag sjukhus
Tvära kast i livet ibland…
Igår åt jag middag och drack vin i Göteborg med min soulmate Alexia och idag låg jag på akuten några timmar…
Remember min mage och mitt eventuella bråck?
Well, idag blev det lite akut att ta itu med det…
Jag fick jätteont igår, så idag var det bara att bita i det sura äpplet och använda den där sjukvårdsförsäkringen som jag betalar dyra pengar för, men som jag hade hoppats få slippa använda..
När jag bokade tid hos läkaren idag, räknade jag inte med att bli skickad till akuten …. och jag räknade absolut inte med att behöva lämna blodprov!
Så när sjuksköterskan i recep sa att jag skulle få lämna lite blodprover, kände jag direkt hur tårarna brände bakom ögonlocken… (jag vet, jag är jättelöjlig, men jag kan inte hjälpa det!).
Jag träffade en gammal kompis från förr i tiden i väntrummet, så tankarna kom på annat håll en stund, men…..
…väl inne på provtagningen så lyckas jag inte längre hålla tillbaka tårnarna, och jag började gråta.
Och jag kände mig så himla dum!
Där står jag, i svart kostym och svarta högklackade skor och ska föreställa en affärskvinna in control, och så kan jag inte ens hantera ett litet stick i armvecket!
Gråtandes säger jag: ”jag var inte alls *snyft* förberedd på detta, *snyft* jag har ju inte ens *megasnyft* EMLA-kräm!!!”
Just nu när jag skriver det, så skrattar jag – men just då när jag upplevde det, så var det väldigt allvarligt.
Jag blir blockerad på något sätt, jag kan inte förklara vad som händer i skallen på mig!
Så den fantstiska sköterskan sätter EMLA-kräm i armvecket, kollar blodtrycket, fäster en blå ”klämma” på mitt pekfinger, samt stoppar en sak i näsan som kollar andningen (tror jag?), sedan får jag ta på mig en vit skjorta och vänta på doktorn.
In kommer en ung och en hyfsat söt kille – men tack o lov inte så snygg att jag kände obehag inför att visa min något otränade mage!
Han var alldeles lagom.
Doktorn konstaterar att det finns något (läs: bula) i mitt kejsarsnittsärr som inte borde finnas där, och som man antagligen måste ta bort.
Så jag fick en liten lapp med ett telefonnummer som jag ska ringa imorgon för att få tid för ultradjud.
Fortsättning följer!
Men först ska jag iväg och titta på när mina stoltheter spelar fotbollsmatch alldeles strax.
Tata // Bellove
Staden med den vackraste dialekten:
Göte-la-borg såklart!
Befinner mig just nu i ett soligt Göteborg och har precis fikat med min förra VD på Sigma, Marcus, mycket trevligt!
Om en liten stund ska jag träffa min soulmate Alexia, som är här på utbildning, och vi ska ha en liten minisemester ihop.
Ska bli jättekul och nästan som på gamla goda tiden *ler*.
Egentligen hade jag lite andra saker på gång oxå, men pga det här, får jag inte göra dom andra sakerna som jag hade planerat, och det respekterar jag helt och hållet.
Lovar att snart avslöja vad det handlar om…jag kan inte göra det förrän Rapidus gått ut med nyheten…
Rapidus måste vara ”först med nyheten eller inte alls” – och det har jag lovat att dom ska få vara (och jag är så glad över att dom vill skriva om mig överhuvudtaget!!).
Later folks, nu kommer Alexia!
Tata // Bellove
Mina
När min Elena kom hem efter skolan åkte vi till Mobilia.
Nedan vita klänning provade jag oxå, men den satt inte lika bra på mig som den satt på min vackra dotter..
När min vackra Micaela slutade skolan, mötte hon upp oss, och efter shoppingen fikade vi på Espresso House
Nu är barnen i skolan och jag saknar dom redan!
Don´t mess with old folks!
An older gentleman had an appointment to see the urologist who shared offices with several other doctors. The waiting room was filled with patients.
As he approached the receptionist’s desk, he noticed that the receptionist was a large unfriendly woman who looked like a Sumo wrestler. He gave her his name.
In a very loud voice, the receptionist said,
’YES, I HAVE YOUR NAME HERE; YOU WANT TO SEE THE DOCTOR ABOUT IMPOTENCE, RIGHT?’
All the patients in the waiting room snapped their heads around to look at the very embarrassed man.
He recovered quickly, and in an equally loud voice replied,
’NO, I’VE COME TO INQUIRE ABOUT A SEX CHANGE OPERATION, BUT I DON’T WANT THE SAME DOCTOR THAT DID YOURS.’
DON’T MESS WITH THE OLD GENERATION..!
