Mamma, hur blir barn till?

Såg ett reportage i Sydsvenskan häromdagen om barns frågor om sex & hur de blir till, och mindes då mina egna barns frågor..

Mina tjejer visste att de hade kommit ut från min mage, dom ställde mycket frågor kring det och jag visade ärret efter mitt kejsarsnitt, som dom var mycket nyfikna på då.
Det var alltså inga konstigheter kring det.

En vacker dag, när dom var i 6-årsåldern kom frågan som jag kanske hade bävat för lite, men som jag i min enfald trodde jag var förberedd på (jag hade ju tom köpt en bok som jag skulle visa!).
 ”Mamma, vi vet ju hur vi kom ut, men hur kom vi egentligen in i din mage??” 

Jag minns detta så väl.
Vi, jag och mina tjejer, satt i deras rum när dom ställde frågan.
Min reaktion var följande: jag började gapflabba helt okontrollerat och jättenervöst!!
Ni vet hur man blir när man inte vet vad man ska säga eller när man inte har kontroll över situationen!

Jag skrattade säkert i minst flera minuter innan jag kunde svara, och då säger jag: ”ni får fråga er pappa, det är han som är lärare och bra på att förklara saker”.
Kunde inte förmå mig att visa boken som jag hade köpt – den innehöll ju riktiga bilder, upptäckte jag när jag väl hade köpt den..
Det kom inte på fråga att jag skulle visa dom det!!!
Jag trodde det skulle vara teckande bilder!

Anyway. Jag minns inte riktigt vad som hände efter det, eller vad deras pappa sa.
Däremot minns jag tydligt att bara någon dag senare kom tjejerna hem från skolan och säger:
 ”Mamma, du har ljugit för oss. Vi har inte alls kommit ut från din mage. Vi har kommit ut från din kisselina. Det har F (kompis) sagt”.

Jag förklarade att jag inte alls ljugit, att dom visst kommit ut från min mage, att det finns barn som kommer ut från magen men att de flesta barn kommer ut från ”kisselinan”.

”Vet du vad F mer sa, mamma??
 

Nej…vad fan har ungjäveln mer haft vänligheten att informera om, tänkte jag.. 

Hon sa att pappans pillesnopp går in i mammans kisselina och det är så det blir barn! (vid detta laget är dom upprörda – och jag är jäkligt sur på den här F!!!) när dom frågar:

”Mamma, du och pappa har väl inte gjort så??”

”Ehh, jo, gumman, det har vi… säger jag skamset..
Varpå dom båda utbrister: uuuuuuuaaaaaaaahhhhhhh!!! vad äckligt!!! Det ska vi aaaaaaldrig göra!!!!!!!!!

Sen, när de hade lugnat ner sig,  kom vi in på vad ”älska” är, och jag förklarade:
 ”Det är det finaste som finns när två vuxna människor älskar varandra.”
Och vuxen, det är man när man är 25!!!!”
 

Visst fick jag till det jäkligt bra!!

8 Responses to Mamma, hur blir barn till?

Arkiv