Skräppost. Djävulens påfund

… iallafall tycker jag det sedan häromdagen.
Jag fick en förfrågan om att moderera ett event som jag gladeligen hade gett min högra arm för att få göra (För att ni ska förstå hur badly ville jag ha detta uppdraget).
Så jag svarade kunden direkt med vändande mail, tackade så oerhört mycket för att jag fick frågan och JAAAA, jag var definitivt intresserad.
Sen gick det flera dagar utan att jag fick svar. Så jag kontaktade kunden och det visade sig att mitt svar hade hamnat i mottagarens skräppost. Kunden gick då vidare med en annan kandidat, dom utgick från att jag inte var intresserad 😭😭😭
Shit vad ledsen jag blev. Så jävla ledsen.
Vad jag har lärt mig? Att alltid följa upp med ett samtal. Alltid.
Jaja… vad är en bal på slottet…
Det kommer väl fler tåg…

Så ni förstår att mina löprundor har varit sjukt intensiva efter beskedet..

Jag har dessutom loggat en massa nya kläder, så det gjorde mig på lite bättre humör..


Spelat panel har jag oxå gjort (!) – tack o lov inga känningar i tennis- och golfarmbågen, puh.

Jag har föreläst för ett VD-nätverk och pratat om rekrytering.

Jag har ätit ute med några av mina väninnor. Green Mango var vi på, så himla gott!

.. och jag har firat min soulmates 18-åriga son <3

Så, ja, livet går vidare. Men fan alltså. Jag kommer nog vara bitter över det här missade moderatorsuppdraget ett par dagar till och sedan får det räcka. Jag har 50-årsfest att gå på, middagar att hålla, åka på spa och givetvis skriva inlämningar till mina studier. Maria (Lindberg, reds anm) kommer dessutom hit och bor hos mig. Jag tillåter mig inte att fastna i en nedåtgående spiral, men jag tänker tillåta mig att vara bitter och ledsen ett par dagar till, som sagt. Sen är det färdig-sörjt!

Nu skriva på den sista inlämningen till U-Jiken, tata folket.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Arkiv