Good vs not so good fortsätter

Alltså, den här lowlifen igen. Hon som är skyldig oss 20.000kr. Hon gjorde misstaget att öppna sin Instagram varpå jag direkt svarade och kommenterade så att hennes ca 7000 följare (som sjunker stadigt) skulle förstå vad som hänt.

Hur länge tror ni mina kommentarer låg kvar? Jag vet inte exakt men jag tippar på ca 5-7 minuter och sedan stängde hon ner sin insta igen. Och blockade mig. Fegis. Jag får ändå veta vad hon skriver där.. flera har avföljt henne, nu när dom fått veta vad hon går för. Och surprise, surprise, tror ni inte det fanns fler som hon lurat? Jodå… ytterligare några till dök upp. Herregud.

Jag skickar även med nedan mail som hon har skickat till oss (inkl hennes mailadress).

Nu har hon själv kommenterat mitt förra inlägg, se nedan, och hon tror att jag inte märker det. Såhär lyder hennes kommentar, och mina svar:

Jag har sagt det innan, det måste vara något allvarligt fel på henne. Det kan inte finnas någon annan rimlig förklaring till hennes beteende och agerande. När helt oinsatta följare skriver ”styyyyrkekraaaamar” svarar hon typ ”taaaack 😭”, som om hon lider något fruktansvärt av den hemska människan som ”hotar och trakasserar” henne. Man tar sig för pannan. Hon har fan ingen skam i kroppen. Jag hade skämts ihjäl. Det hade alla andra vettiga människor oxå gjort. Men inte hon! Hon tror på allvar att hon är offret här. Är det inte som man häpnar?! Hon ”vet att hon inte gjort fel” och hon ”blir tagen på allvar”. Ingen vettig människa tar henne på allvar. Ingen. Hon är ett skämt och en bluff. Inget annat. Hon kanske kan lura ungdomar och studenter men knappast mig.

Jag undrar oxå om hon inte är rädd för att åka på stryk? Det hade iallafall jag varit om jag hade lurat en massa människor. En vacker dag kommer hon säkert få på käften, sådana som henne kommer inte undan hur länge som helst. För ordningens skull: nej, jag kommer inte slå henne på käften, sånt håller inte jag på med. Men det finns dom som gör (nej, ingen som jag känner). Som tillslut tröttnar på henne och hennes bullshit. Som sagt, jag kommer inte göra det. Men när/om det händer kommer jag förmodligen inte tycka synd om henne. Don’t do the crime if you can’t do the time, är det inte så man säger? Dags att hon får lära sig, kanske genom the hard way för att hon ska förstå allvaret.

Jag lär iallafall inte sluta lova (inte hota) eller påminna (inte trakassera) henne om att jag vill ha mina/våra pengar tillbaka. Det vet hon om, för det skrev jag i ett mail till henne senast idag. Jag har tid och råd. Det har däremot inte hon. Undra om hon är för korkad för att förstå det? Inte mitt problem isåfall. Jag har sagt det till henne flera gånger: ju längre tid det dröjer för henne att betala tillbaka, desto större skada och värre situation försätter hon sig i. As simple as that.

Comments are closed.

Translator

Arkiv