Anser fortfarande att livet är underbart…

… trots att jag snubblade på min löprunda och skrapade upp båda mina knän.


Niklas plåstrar om mig

Fast det var faktiskt inte det värsta, att jag snubblade. Det värsta var att Per hade ca 20 minuter tidigare råkat dra min tennisarm ”rätt” (!) och jag kände för första gången att jag var rörlig igen. Han är förvisso läkare men det var inte medvetet, att han drog armen rätt, när han försökte dra ner mig i poolen, haha. Men när jag ramlade på löprundan så tog jag emot med armen och fick ont igen. Så jäkla typiskt. Jaja, whatever. Det kommer bli bra igen. Jag är övertygad om det…

Niklas står på behörigt avstånd från poolen som ni ser. Jag med 🙂
Vi hade en supertrevlig kväll på Almåsa iallafall och min dag var oxå alldeles underbar, jag hade mina FAB9-tjejer på brunch i min trädgård.


Japp, livet är underbart och jag är lyckligt lottad – trots skrubbsår på knäna.
Nu ser jag fram emot nästa vecka och den är fulltecknad. Härligt!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Translator