Monthly Archives: mars 2018

Basilikadoftande bullar

Lediga dagar är till för att fyllas med sånt som man inte tar sig tid till att göra annars. Som tex att baka bullar.
Jag har ganska länge haft ett recept på basilikabullar men inte riktigt fått loss tummarna..


Idag fick jag loss tummarna. Och tur var det – för dom blev riktigt goda! Inget smakar så gott som nygräddade bullar med smör och ost.. mm!

Att gå ut och springa däremot, det tar jag mig definitivt tid till.

Basilikadoftande bullar – men som inte innehåller basilika (!)
18 portioner
Tid: 1 timme 30 minuter
Mycket gott bröd för dig som gillar pesto och basilikadoften.
För er som är viktväktare så har en bulle 3 points.

Ingredienser

2 msk olja
3 dl vatten 37ºC
25 g jäst
Salt
4 dl rågmjöl
4 dl vetemjöl special
100 g pesto
1 ägg och sesamfrön eller andra frön
Instruktioner

Blanda ihop alla ingredienser och knåda till en deg. Låt jäsa 30 min sedan rulla upp till bullar. Låt bullarna jäsa 40 min till. Pensla med ägg och strö lite sesamfrön. Grädda i ugnen på 225ºC ca 10-15 min. Det går bra att frysa in bullarna.

.. och sedan återvände jag till soffan.
Shit vilken hemma-katt jag är!

Älskar att vara hemma <3
Tata folket, ta hand om er where ever you are!

Julen varar definitivt till påska

Nej, jag tänker inte klaga över kylan och snön, även om jag vill. Jag kan ju ändå inte påverka vädret. Det enda jag kan göra är att boka en resa och åka till solen – och det hade jag lätt gjort om jag hade haft utrymme för det i kalendern.
Det jag tänker klaga på (även om jag inte kan påverka det heller, bara delvis) är hur ont jag har i min tennis- och golfarmbåge (som jag skrev om för några veckor sedan).

Smärtan är verkligen jättejobbig, men värst är att jag känner mig så begränsad. Jag är van vid att kunna röra mig obehindrat. Jag är inte van vid att behöva tänka på varje rörelse jag gör. Eller att gå på smärtstillande (vilket jag iofs inte har gjort på flera veckor nu, eftersom jag inte vill ta tabletter i tid och otid).
Det är vid sådana stunder man inser hur privilegierad man är. Jag är. Och säkert en aning bortskämd som tar det för givet att kunna greppa ett paket mjölk, tex.
Jag är på bättringsvägen, dock. Träffar bästa naprapaten (snyggaste oxå!) varje vecka och jag känner att det går framåt. Förvisso ett-steg-fram-och-typ-sju-steg tillbaka ibland, men ändå framåt. Jag förstår att vägen är lång, vissa talar om ett år (!), men det hoppas jag att jag slipper. Herregud, ett år. Jag har haft ont i två månader och vet inte hur länge till jag klarar…

Hade sällskap av min lilla favoritAnna idag, som var med mig hos naprapaten, och efter det tog vi en kaffe och därefter lunch, och senare på eftermiddagen åkte min Micaela med Anna till badet. Min Elena jobbade.

Nu är det påsk, fast med vinterväder. Men skit i det. Det är som det är.
Glad påsk!

Folk är sjuka i huvudet

Såg en artikel i Expressen om nedan par, där tjejen fick en massa hatmail för att hon som är kurvig, har en vältränad kille.

Alltså ärligt talat. Vaddå ”varför ska en kurvig tjej få honom”?? Folk är sjuka i huvudet. Hur kan man ens komma på tanken att irritera sig på något sånt? Eller att man anser sig ha rätten att ens uttrycka sin eventuella avsky? Hur mycket tid över har man egentligen? Idioter.

Detta påminner mig om mig och min första kärlek I (eller H om man vill). När jag träffade honom var jag inte i toppform och han var. Fastän han aldrig påpekade min vikt, så blev det ett problem för mig. Till skillnad från tjejen i artikeln blev jag fixerad vid min vikt. Där och då började mina ätstörningar. Jag var 20 år gammal. Jag tänker tillbaka på mitt tjugo-åriga jag och önskar att jag då hade den här tjejens styrka. Jag önskar att jag hade varit lite snällare mot mig själv. Men det var jag inte. Nu nästan trettio år senare är jag definitivt det. Tur är väl det!

… och till folk som har problem med sånt här: ärligt talat, skärp er.

Eon reklamfilmsinspelning i da house :-)

Jag & Elena var med i en reklamfilm för Eon. Micaela föredrog att stå behind the camera istället 🙂




På bilderna grymma Ijda från Southgate Casting & Production mina fantastiska döttrar och så supertrevliga filmarna, Paul and Louis (from England).
Dessvärre kommer inte allmänheten få se filmen eftersom den är för internt bruk på Eon. Men kanske lägger jag upp en snutt på min Daniella Ibis AB-sida på Facebook och/eller på min Instagram

… för övrigt så trodde jag det var vår, men icke… det snöade igen!

Jaja, skitsamma, jag hade ändå solglasögon på 🙂

Trevlig vecka folket och njut av det underbara livet <3

Helgens höjdpunkter!

Det har varit en härlig helg, som vanligt!
Jag har haft vänner över på brunch, jag har tränat och så har jag firat fin väns födelsedag. Och fikat med andra goda vänner. Och vilat – ej att förglömma.


Mina brunchvänner hade överbliven (!) princesstårta med sig… jag är svag för sånt… så självklart slank det ner en bit..

… men som tur är så gillar jag bara ovandelen. Jag är inte så glad i tårtbottnar.

Ett par härliga löprundor blev det oxå. Inte i ösregn som häromdagen, även om det var ganska skönt det med faktiskt.

Ser fram emot ny vecka med nya möten, intervjuer, telefonsamtal, löprundor och en massa andra skojigheter.
Livet är underbart <3

Welcome weekend

… du är så efterlängtad!
Det blir en del löpning, jag ska ha några kompisar över på brunch och så ska jag fira god väns födelsedag <3

Däremellan tänker jag göra så lite som möjligt. Som jag längtar.
Sen på måndag är det ny vecka och full fart igen, och jag längtar till det med!
Men mest längtar jag efter våren och lite mer värme. Det får väldigt gärna bli liiiite varmare nu.
Fast vårvärme eller inte, I love my life! <3

Trevlig helg alla fina!

Talarfestival på Scandic Triangeln!

Jag har bott på Scandic Triangeln hela helgen! Lite lyxigt att bo på hotell i sin egen hemstad.
Var inbjuden till Talarfestivalen och Björn Ranelid öppningstalade på söndagen…

.. och Özz Nujen avslutningstalade. Ja, jag har förlåtit honom för att han trodde jag var Elenas & Micaelas mormor för en flera år sedan. Det inlägget hittar du här, hahaha!

.. och däremellan var det bland annat goda middagar, grymma talare och silent disco (!).
På söndag kväll var det avslutning med ännu en fantastisk middag!

Sa jag att bodde på 19e våningen, alltså högst upp? Jag, som alltså har höjdskräck och får svindel för minsta lilla?
Tog en snabb bild, på behörigt avstånd från fönsterkanten såklart, och sedan drog jag för gardinerna resten av helgen 🙈 sorry Scandic… här fick jag bästa rummet och så hade jag inte vett att uppskatta det.. fast jo, det gjorde jag faktiskt.. jag tittade ut lite då och då 🙂


Nedan bild är från hissen.

.. och så hade jag badkar, jag som älskar att bada! Om jag tog ett bad? You bet!

Det har varit en fantastisk helg med god mat, härliga miljöer och grymma talare!
Tack Scandic och tack Talarföreningen NSA Sverige!

På nytt uppdrag – på Region Skåne!



För ca två år sedan var jag på väg in på Region Skåne för ett uppdrag. Det blev inte av då, det drog ut på tiden, och till slut rann det ut i sanden.
Men nu, två år senare fick jag alltså en ny förfrågan från regionen – och guess what, det passade mig perfekt i tiden! Jag hade ett annat uppdrag på gång med en annan uppdragsgivare, men den uppdragsgivaren sköt upp vårt samarbete precis när regionen hörde av sig. Så det var verkligen meant to be!
Och snabbt har det gått, allt som allt en process på ca 1,5-2 veckor (!), vilket måste anses som rekordsnabbt! När jag pratade med regionen för två år sedan var processen igång i flera månader.

Jag är hursomhelst så oerhört glad över den här möjligheten! Region Skåne har jag länge velat komma in på. Jag har iofs inte ”jagat” uppdrag där, det är faktiskt dom som har kontaktat mig. Men jag har velat komma in där. Och nu har jag det! Så sjukt tacksam och ödmjuk för förtroendet.
… och jag vet inte sist jag hade eget rum! Eller egen postlåda – if ever!, eller en egen skylt utanför min dörr – med whiteboard-tavla som man kan skriva meddelanden på 🙂

… eller när jag sist jobbade med PC, hahhaa.
Jag har varit på mitt uppdrag sedan mitten på februari och jag stortrivs. Lär mig massor hela tiden. Framförallt om hur mycket politik man måste ta hänsyn till.. Lärorikt, som sagt. Jag älskar det!

Men! Jag älskar även mina andra jobb, som naturligtvis står kvar – jag är såklart fortfarande på Appointed & Inovshop. och det rullar på som vanligt – därav att Region Skåne (eller andra uppdrag som jag tagit) bara varit på högst halvtid.
Att jag tar halvtidsuppdrag lite då och då är något jag behöver för min egen skull. Jag behöver ingå i ett sammanhang emellanåt för att fortsätta utvecklas och utmanas.
Vad jag ska göra på regionen? Projektledare för ett årligt återkommande nationellt event som handlar om kliniska studier – fattar ni hur roligt det här uppdraget är!!!
Wish me luck, folket och keep smiling.
Livet leker <3

Ny erfarenhet in da house

… och inte av den trevliga sorten. Jag har åkt på tennisarmbåge.

Vet ni hur ont det gör? Det är min högra arm, dessutom. Har haft ont i över en månad, så jag behandlade mig själv med en en-veckas Voltaren-kur, det hjälpte knappt och bara för stunden. Så häromdagen bet jag i det sura äpplet och kontaktade mitt försäkringsbolag som omedelbart ordnade tid hos naprapat. En naprapat som Maria (Lindberg, reds.anm) varmt rekommenderade och som jag till slut besökte.
Omgången med honom kan bara sammanfattas med ett ord: smärta. Shit så ont det gjorde när han tryckte på min stackars arm. Men paradoxalt nog kändes det oxå skönt. Ja ni läste precis ”ont” och ”skönt” i samma mening på min blogg, hahaha. Det trodde ni aldrig skulle hända eller hur. Inte jag heller faktiskt.
Hursomhelst. Naprapaten (som för övrigt var sjuuuukt snygg!) berättade att min underarm var lite svullen och att det helt klart var en tennisarmbåge, förmodligen även golfarmbåge (!).
Och nej, inte bara smärta. Han var väldigt trevlig oxå 🙂

Jag vet inte vad som har utlöst detta. Kan inte alls komma på vad jag har gjort. Det är säkert heller inte ens relevant. Vet bara att det måste bli bra. Kan knappt hälsa ordentligt på folk eller greppa saker. För att inte tala om hur ont det gör.
Men jag känner hopp nu när jag har träffat den här naprapaten. Sen har jag en kompis i Stockholm, Christoforos, som skickade en video där han visade en övning jag skulle göra, och den hjälpte faktiskt. Jag har stort förtroende för honom oxå. Och befinner ni er i Stockholm och behöver en kiropraktor är Christoforos Mouratidis the one.

Min mamma har haft tennisarmbåge för en herrans massa år sedan och det enda som hjälpte henne var operation. Inte akupunktur, inte kortisonspruta, inte sjukgymastikövningar. Operation. Well, det är den absolut sista utvägen för mig.
Jag vägrar behandlingar som innefattar nålar, sprutor eller knivar. Det kommer aldrig bli tal om akupunktur eller kortisonspruta. Isåfall operation direkt. Om inte den här behandlingen hjälper.. och det kommer den att göra!
Ni håller väl tummarna, folket?

Tata alla fina människor <3

Skönt att kunna välja …

… varifrån man vill jobba när det är sånt här skitväder ute!


Jag älskar min trädgård, men inte när den är täckt av snön… Och kallt är det.
Tacksam för att jag kan jobba hemifrån om jag vill det.

… och snart ska jag berätta om mitt nya uppdrag som jag påbörjade för några veckor sedan.
Så himla kul!

Life is great <3

Translator