Det här med svåra samtal. Och hygien

Häromveckan blev jag intervjuad av två universitetsstudenter och ämnet handlade om ”svåra samtal”. Jag har inte längre personal under mig, men jag har ju haft, och då har jag även fått hålla i en hel del svåra samtal. Det är aldrig kul att säga upp någon. Det är aldrig kul att ge någon en varning. Det är aldrig kul att nästan behöva polisanmäla en medarbetare. Eller att be sin chef fara och flyga..
Men svåra samtal handlar ju inte enbart om ovan. Det kan tillexempel handla om hygien.
Så viktigt och så känsligt ämne. Hur berättar man för någon att den har dålig hygien? Ofräscha tänder? Smutsiga naglar? Smutsiga kläder? Luktar illa? Det är verkligen svårt.
Jag minns när jag jobbade på Polismyndigheten för 100 år sedan, då hade vi en person i utsättningen som luktade riktigt illa. Utöver att han rökte och därmed stank av cigarettrök, så verkade det som att han aldrig duschade eller tvättade sin uniform. Inpyrd cigarettrök kombinerat med svett i en smutsig uniform. Urk!
Ingen ville av förklarliga skäl jobba ihop med honom. Stackarn.. tycker faktiskt lite synd om honom, såhär 20 år senare.
Chefen vågade inte ta upp det med honom (!) – och även om jag gör ett utropstecken så har jag viss förståelse för att chefen inte vågade ta upp det. Det är ju så oerhört känsligt.
unknown
… men tänk om man har rykte om sig att vara smutsig och lukta vidrigt illa …
images
Ja, vissa personer förstår inte det där med hygien och att man behöver duscha och tvätta sig då och då – typ varenda dag!
… och sen har vi en & annan smuts som oavsett hur mycket dom tvättar sig så kommer dom ändå för alltid att stinka. För alltid.
En smutsig och rutten insida går aldrig att tvätta ren.

Comments are closed.

Translator