Monthly Archives: december 2013

Paradise Hotel. Vad ska man säga…

Okej. Jag vet inte ens hur jag ska börja.
Såg lite av Paradise Hotel och kände samma förfäran som när jag såg Big Brother, missade du det blogginlägget? Isåfall hittar du det här.
Vad är det för idioter som ställer upp i sådana program? På riktigt alltså!
Har dom inga föräldrar???
Jag skulle skämmas ihjäl och aldrig kunna se mina föräldrar, eller vänner, i ögonen om jag hade varit med i ett sånt skitprogram, där jag hade sex med dom andra idioterna som oxå är med i programmet, eller allmänt framställdes som en korkad person.

Jag är uppriktigt förvånad över att man kan vara så dum i huvudet! Vad tror man att man åstadkommer? Fame and fortune – ja, kanske för en kvart. Och inte är det någon fame i positiv bemärkelse. Det är snarare fame i form, jasså, det var den idioten som var med i Paradise Hotel. Eller Big Brother. Eller vilket program man nu väljer att medverka i.
Och till dom som gör dessa program; jag undrar om dom letar länge för att hitta alla dumb-asses eller om the dumb-asses själva söker sig till programmet?
For real alltså.
Vilka plantor.
Tänker man inte längre än näsan räcker? Tänker man inte på att man ska söka jobb i framtiden?
Fast det är klart, om jobbet är som porrskådis är det säkert en merit att ha medverkat i dessa programmen.

Suck.
Avslutar även detta inlägget med citat från Aftonbladets läsare ang Big Brother:

”Det är ju ett skitprogram med fullkomliga nollor som deltagare. Om någon av mina bekanta skulle ställa upp (visserligen helt otänkbart) så skulle jag säga upp bekantskapen, skriver signaturen New Nick på Aftonbladet.se

Snåla människor

..är något av det absolut värsta jag vet.
I synnerhet dom som gärna tar emot saker av andra, som snyltar på andra eller låter sig bjudas på godis, mat, mm men som aldrig skulle komma på tanken att bjuda tillbaka. Och skulle utan att blinka be om den där tian eller tjugan som du lånade, fem minuter efter att du bjudit personen på lunch.
Åh vad jag tycker illa om den sortens människor!
Jag tror att det är många som måste bli bättre på att sluta bjuda dom som inte uppskattar det. Som inte förtjänar det.
Å andra sidan försöker jag tänka att det inte gör något…att dessa människorna inte förstår bättre.

Eller dom som sluter upp när man redan sitter i ett sällskap och ska gå och handla – och frågar bara den ena personen om hon/han vill ha något! Va?
Så oförskämt!
Och nej, det är inte 10 personer som man ”tvingas” bjuda – det är kanske bara en, eller på sin höjd två, personer till.
Sen är det ju så att folk brukar ändå alltid erbjuda sig att betala. Det tillhör god sed. Men eftersom snålisarna bara utgår från sig själva, dvs, dom skulle inte erbjuda sig att betala, så förutsätter dom att ingen annan gör det heller.

Jag tror på generositet och öppenhet. Ta emot, ja! Men ge något tillbaka oxå! Var inte så rädd för att bjuda på något. Du dör förmodligen inte.
Gör framförallt inte som vissa jag hört, smiter ut på toaletten när notan kommer.
Herregud så patetiskt! Och omanligt – och okvinnligt!

Nej, usch. Fy för snålisarna!

Då blev LdB FC FC Rosengård till slut

Fast utan mig.
Jag glömmer aldrig när vi i LdB FC-styrelsen fick beskedet att vi skulle gå ihop med FC Rosengård.
Ingen var gladare än jag! Gammal Rosengårdare som jag ju är. Dessutom kände jag flera stycken från FCR-styrelsen och min inställning var så positiv; det här kommer bli så sjukt bra!
Det enda jag inte tyckte var bra, var att styrelsen blev alldeles för stor, tror vi var knappt 25 personer sammanlagt. Vilket ju är alldeles för mycket. Men alla var inte närvarande alltid. Det fanns ju tillochmed ledamöter som jag inte hade någon aning om vilka dom var (!).
Iallafall.
Jag har under mina två år som styrelseledamot lagt ner mycket tid på att närvara på styrelsemöten, närvara på våra nätverksträffar, gå på matcherna, dra folk till matcherna, blogga, facebooka, berätta för hela världen hur bra fotbollsklubb vi har, och över lag alltid prioriterat LdB FCs/FCRs event framför andra grejer.
Så även igår när det var årsmöte och det nya namnet skulle klubbas igenom. Självklart skulle jag vara där och stötta, man är väl lojal!
Så jag tackade nej till en halvdag och kväll med en föreställning i Köpenhamn med några vänner (planerades för ca 1 månad sedan) för att jag alltså skulle närvara på årsmötet.

Men så för ett par veckor sedan kom det ett mail med förslag på hur den nya styrelsen skulle se ut, och mitt namn fanns inte med bland dom som föreslogs som ordinarie ledamöter. Jag föreslogs endast som utskott. Såg jag fel??
Jag blev först förvånad. Sen bara väldigt ledsen. Kunde inte riktigt fatta. Jag som lagt ner så mycket tid.
Nej, jag är inget styrelseproffs men jag trodde att jag iallafall hade bidragit med något åtminstone.
Att jag inte föreslogs som ordinarie ledamot tolkade jag direkt som att man inte var nöjd med mina insatser. Och värst av allt, ingen hade ens ringt och förvarnat oss som var förslagna som utskott.
Så gör man väl inte?
Min lojalitet upphörde direkt och jag gick såklart inte på årsmötet. Där gick min gräns iallafall. Även om jag var väldigt kluven..jag var ju positiv till namnändringen och ville rösta för.
Tyvärr var det oxå försent att boka biljett till föreställningen med vännerna i Köpenhamn eftersom biljetterna hade tagit slut.

Jag är iallafall glad över att namnändringen gick igenom. Och jag är även glad för att flera personer, faktiskt ganska många personer med och utan insyn i klubben (utan att avslöja vilka), är precis lika förvånade som jag. Känns skönt.

Det som känns ännu skönare är att två dagar efter detta beskedet fick jag ett samtal från en annan klubb som vill ha in mig i sin styrelse.
Ytterligare några dagar senare ringde ännu en klubb som oxå ville ha in mig i sin styrelse, så mitt ego var inte längre lika sårat. Inte heller var jag längre ledsen.

Och fastän jag inte längre är kvar i styrelsen så önskar jag självklart tjejerna, och numera oxå killarna, i FC Rosengård stort lycka till och jag hoppas dom vinner många titlar med det nya klubbnamnet!

Nu är det jul hemma hos oss!

IMG_5319
Jag & mina döttrar åkte och handlade julgran efter skola & jobb. Mina tjejer är så roliga, dom vill att det ska gå fort – samtidigt som vi måste ha den största och finaste granen.. 🙂
Well, vi är alla tre nöjda med den här.

Innan idag var jag på Luciafirande på Svenska Ambassaden i Köpenhamn. Det var väldigt trevligt.
Första gången jag fick inbjudan dit. Förhoppningsvis inte sista 🙂

…och om jag bara hade prioriterat annorlunda hade jag varit i Köpenhamn resten av dagen och kvällen med några vänner och sett en föreställning.
Men jag prioriterade att gå på något annat ikväll, så ingen biljett köptes till mig.
Nu ångrar jag djupt att jag inte prioriterade Köpenhamn med vännerna, för jag gick inte på det jag egentligen skulle gå på. Och det har att göra med det jag skrev för ca 2 veckor sedan, om beskedet jag fick som skakade om mitt ego. Min lojalitet upphörde iom det beskedet.
Förvirrade? Jag ska förklara vid tillfälle.

Song of the day: Do They Know It´s Christmas, Band Aid.

Jag intervjuade Maria Lindberg på …

Elite Plaza Hotel idag!
1467458_397508797046343_602286034_n
Det kom ganska mycket folk, kul! Det var ett sant nöje att intervjua Maria! Dels för att jag känner henne men främst för att hon är så lätt att ha och göra med; hon har alltid så bra och genomtänkta svar.
Mina döttrar Elena & Micaela var oxå på plats, Micaela filmade dessutom. Med lite tur så sätter hon ihop en liten film av detta. Hoppas, hoppas 🙂
IMG_5273
IMG_5271
IMG_5270
IMG_5266
Hmm.. behöver jag fixa näsan? Oxå?
Det gör jag alldeles säkert, men jag har inte tid just nu.
..och hade jag haft tid, eller lust och råd att fixa något på kroppen så hade inte näsan haft prioritet, kan jag meddela.
Nu har jag varken tid, råd eller lust, så diskussionen är onödig.
Men herregud, hur kom jag in på detta? Jaja, skit i det. Här ska inte fixas något.
Jag är snygg som jag är!
Inbillar jag mig iallafall.. tata gott folk, vi syns snart igen 🙂

Jag som trodde jag hade kontroll över min tid

Well, det har jag inte, konstaterar jag.
Denna veckan har knappt börjat och jag har redan för mycket att göra… telefonen ringer oavbrutet – pinsamt nog oxå när jag stod och hälsade våra Rapidusgäster välkomna till vårt efterjobbet-möte innan idag…
IMG_0559
IMG_5255
Tack o lov så satt min kollega Joel vid min väska, så han stängde av ljudet..
Gäster var Katarina Hultling & Mathias Bönnemark. Ämnet var cancer.
Jag blev mycket imponerad över deras historier.
IMG_5254
Jag beundrar alla som kämpar mot med denna hemska sjukdomen och det både Katarina & Mathias talade sig varma om, var förhållningssättet dom hade; dom bestämde sig helt enkelt för att besegra cancern – och det gjorde dom!
Att dom även valde att tala öppet om det, tycker jag hedrar dom. Katarina är dessutom en offentlig person, det hade ju kommit ut förr eller senare.
Och eftersom hon ville ha kontrollen så berättade hon själv.

Nu sova och komma ihåg allt jag är tacksam över – och ej att förglömma, du bestämmer hur du ska leva ditt liv!

Åsne Seierstad på Malmö Stadsbibliotek

Åsne Seierstad har författarframträdande på Malmö Stadsbibliotek, Ljusets Kalender, onsdag 11 december klockan 19.00.
Det är Junior bokhandel som arrangerar försäljningen av hennes aktuella bok ”En av oss : En berättelse om Norge” på plats under hennes framträdande. Hjärtligt välkomna.
Har ni ingen möjlighet att komma till Biblioteket den kvällen?
Det går även bra att förhandsboka ett signerat exemplar hos Junior Bokhandel.
Priset är 240:- som betalas i bokhandeln senast nu på onsdag innan klockan 18.00 – eller till PlusGiro 521630-4 senast tisdag 10 december.

It´s complicated

Människor, alltså.
Varför är människan så komplicerad egentligen?
Varför släpper man inte taget om saker som inte är värda ens uppmärksamhet eller tid?
Varför fortsätter man hoppas på något som ändå inte kommer bli av?
Är det för att man är en obotlig optimist? Lättlurad? Snäll? Eller dum?
Eller ännu värre, tror man inte förtjänar bättre?
Jag har ingen aning, jag bara undrar!

Songs of the day, två av mina absoluta favo-låtar:
Grenade med Bruno Mars… första gången jag lade upp denna låten var februari 2011, alltså snart 3 år sedan. Den är fortfarande lika bra.. Och andra gången jag lade upp något med Bruno Mars var november 2011, då låten It Will Rain – så sjukt jäkla bra den oxå är!

….och One More Night med Maroon 5… första gången jag lade upp den var augusti 2012… oxå den är fortfarande lika bra!

Nå, något bra svar på varför vi är som vi är?
Vad är det för fel liksom???
Frågan är retorisk.
Eller så är frågan alldeles för komplicerad och kräver långt och utvecklat svar – beroende på vem man svarar…
Skit i detta nu, nu har vi en trevlig fredagskväll istället, själv tänker jag tillbringa den på min soffa!

Jag uppmuntrar till barnarbete

Nu var det väl en & annan som satte kaffet i halsen (ville bara kolla om ni var vakna!), och som kanske tror att jag menar det man traditionellt menar med barnarbete. Låt mig med en gång förklara att det inte alls är det arbetet jag menar. Just det arbetet tar jag mycket stort avstånd ifrån.
Nej, jag menar när barn tex säljer julgodis, jultidningar eller vanliga tidningar for that matter. Eller Salami & strumpor. Detta är dom sakerna jag kommer på just nu att jag köpt iallafall.
Jag köper alltid när det står ungdomar i dörren och vill sälja. Alltid. Jag beundrar dom som gör det – och talar även om för dom att dom är så duktiga som gör detta.
Jag vet, för jag har själv gjort det som barn (den karriären fick dock ett abrupt slut när det ryktades om en pedofil i området. Mina föräldrar totalvägrade att låta mig sälja igen).
Mina egna barn har oxå gjort det. Bl a har dom sålt Aftonbladet. Många köpte. Men desto fler vuxna köpte inte. Jag tycker det är så jäkla dåligt.
Köp en sketen tidning för fan! Där står en 13-14åring som går upp tidigt på morgonen och så kan inte du som vuxen köpa tidningen?
Sånt stör mig sjukt mycket. För vad är det för signaler dessa vuxna sänder? Vi ska väl uppmuntra ungdomarna att arbeta? Och nej, dom behöver inte stöta på alltför hårt motstånd i så unga år.

Idag fick jag iallafall leverans på julgodiset jag köpte för typ två månader sedan av en flicka.
IMG_5134
..och det kunde inte komma mer lägligt!
Två paket med hallon-, lakrits-, choklad- och gräddkola!
Mums!

Slut som artist

Det har varit ett par väldigt intensiva månader för min del, och nu känner jag mig helt slut.
Jag har varit iväg i bl a både Stockholm och Göteborg i ett par omgångar och när jag väl är hemma i Malmö så är jag på en massa events efter jobbet.
Det är inte så att jag klagar – det gör jag inte. Jag älskar att gå på events! Och jag är tacksam och glad för alla events jag blir inbjuden på, men tyvärr hinner jag inte gå på alla.
I söndes var jag tex bjuden på 3 glöggmingel. Jag ville så gärna gå på alla, men gick bara på det ena, hos Tomas & Magnus. Dels för att det är tradition, och dels för att deras inbjudan kom först.
IMG_5030
Ville ju hem och hinna julpynta med mina döttrar oxå!
IMG_5032
Idag skulle jag egentligen på PWCs julkonsert. Men kände att jag helt enkelt inte orkade vara social.
Så jag bestämde mig för att åka hem efter ännu en fullspäckad dag och lägga mig på soffan och bara vara.
IMG_5115
Jag är så trött. Så imorgon blir det jobb hemifrån, jag behöver vara hemma känner jag.
Skulle egentligen gå på bio med en vän imorgon kväll, men de har jag oxå ställt in.
Siktar in mig på att vara fit for fight på torsdag igen, för då ska jag på Souths julmingel!

..och på fredag ska jag på afterwork med en av mina kunder. Fast det har jag bara prelbokat – och han förstår om jag behöver skjuta på det…
Jag har världens bästa kunder, dom förstår mig totally!
Och jag har fortfarande världens bästa jobb, men ibland blir det lite för mycket av det goda.
Tillochmed jag förstår att man inte kan köra 190 hela tiden. Man måste stanna och tanka ibland.
Och det är det jag gör ikväll och imorgon. Tankar.
(fan vad bra ovan mening var – den kom jag på alldeles själv!)

Over and out.

Translator

Arkiv