Monthly Archives: oktober 2011

Livsavgörande pryl!


Äntligen har jag hittat detta livsviktiga rivjärn!
Inte för att jag letat ihjäl mig direkt, men jag har ändå länge velat ha ett.
Alltid när jag är hos min soulmate Alexia tillexempel, hon har ett sånt, blir jag påmind om hur badly jag oxå vill ha ett!

Så, för några veckor sedan hittade jag rivjärnet för en ynka tjuga inne i superbilliga pryl-butiken Tiger.
Mitt liv är nu officiellt fulländat – även om jag fortfarande inte använt denna livsviktiga pryl…
Aja, det gör inte så mycket, inte nu när jag har det i min ägo!

Samma med nedan skor, slog det mig precis…

…hysterin var fullkomplig tills skorna var hos mig (jag såg skorna, föll pladask men köpte aldrig dom, fick panik efteråt och bad mamma köpa dom, vilket hon gjorde. Detta var i Grekland), men jag har fortfarande aldrig använt skorna, och de är köpta i augusti 2008..

Läst inlägget ”Hej, jag heter Bella, jag är missbrukare”?

Hm.. jag anar ett mönster…

Jag är inte normal, jag vet.
Bara normalbegåvad. Det vet ni oxå.

Fredag live på Victoriateatern


…med Pia Kinhult & Björn Ranelid som gäster!
Björn har jag inte träffat på länge, det är väl 2 år sedan vi käkade middag ihop, men här kommer iaf en bild från första gången jag träffade Björn, september 2009

Som vanligt var det favo-Jan som ställde frågorna och bandet Graffiti Soulband som spelade!

En mycket trevlig kväll och jag kommer med all säkerhet gå nästa gång oxå!

Och jag var där med Mie, vi åt först middag hos henne och sen gick vi till teatern. Om jag hade läst på bättre, hade jag sett att det var en picknick – vi hade alltså kunnat äta där… jaja, då vet vi det till nästa gång!

Ciao så länge då!

”Fy för publikt ammande mammor”

Min vän Erik skrev på sin Facebook-status häromdagen:
Läser i Metro om folk som får utrymme i media att kräkas kring offentlig amning.
Jag måste säga att jag är förbluffad över hur många som tycks hålla med.
Vad exakt är det ”ni” ser som äckligt? Vad är det ”vidriga” i att någon ammar?
Jag betvivlar dessutom att majoriteten café-ammande mammor inte har något typ av filt som döljer lite, det vill säga att det är er egen tanke som stör er? Tankarna på vad som gömmer sig under filten?
Jag tror majoriteten av tyckarna har både sett och gjort, vidrigare saker själv offentligt på t.ex. fyllan.
Jag förstår inte? var är problemet med något av det mest naturliga som finns? Visst, onani är också naturligt, och inte gör vi det på café.. men kom igen.
Mammor: Använd en filt om ni inte redan gör det. Ni andra: skärpning.


Åååh vad provocerad jag blir! Sjukt mycket!!
Var är vi på väg om man ska störa sig på att ett barn äter sig mätt??
Herregud alltså.
Jag håller dock inte med Erik om att mamman ska använda en filt för att det stör andra – hon ska bara använda en filt om hon själv vill det.
Spontant tror jag att de flesta mammorna ändå använder en filt. Man vill ju kanske inte sitta och flasha brösten för halva stan.
Jag har ammat offentligt, och jag hade en filt, men även om jag inte hade haft det, skulle det aldrig någonsin falla mig i att inte amma mina hungriga barn för att någon mindre vetande skulle finna det stötande.

Och till er som är emot offentlig amning – jag hoppas verkligen inte att någon av mina läsare är så inskränkta!, – skärp er för helvete.
Vad är det för jävla dumheter att vara emot offentlig amning??
Har ni problem med det, så titta inte! Hur svårt kan det vara??
Ett barn är hungrigt. Det får mat. Konstigare än så är det inte.

Dimitra & Dimitris!

Alla som heter så hade namnsdag igår enligt grekiska mått mätt.
Jag har några stycken Dimitra & Dimitris i min närhet, både släkt & vänner, men framförallt har jag min fantastiska mamma och min supergulliga systerson!
Ja, många känner min mamma som Toula, men hon heter egentligen Dimitra.

Var hos syrran igår och firade morsan & systersonen, som vanligt supermysigt att samlas med familjen!



Åh vad jag älskar mina syskonbarn! ..som för övrigt alla drillas i att lära sig att jag är den bästa thian (moster/faster) som finns;
”Vem är bäst”, frågar jag: ”Du, thia Bella!!”, säger dom alla 🙂

..och som vanligt hade min fantastiska mamma bakat en tårta.

Ringer ovan tårta en bell hos någon? Inte? Ja? Kolla här och scrolla nästan hela vägen ner då 🙂
Min mamma är världsbäst, det finns ingen som henne!

Och snart fyller lilla favoritAnna år – 7!! – och då är det familjegathering och tårtbakning igen – ååå vad jag längtar!
Extra mycket eftersom mina tjejer kommer vara med på familjekalaset – det är ju inte min vecka, remember.
Sedan ska vi på ytterligare ett annat kalas, en väninnas dotter har fyllt år, och då är mina tjejer med mig igen!
Och igår var Micaela lite sjuk men hon var i skolan för att skriva ett prov och sedan kom hon till mig och la sig.

…och så var jag en sväng på basketträningen för att krama om min Elena oxå!

Det blir 3 av 7 dagar hos mig fastän det inte är min vecka: det är inte helt okej, jag vill ju alltid ha mina barn hos mig.. men alternativet är 0 dagar och då är 3 av 7 absolut bättre än ingenting alls.

Ciao så länge då!

Balansekonomi med Charlie Söderberg

Igår var jag på ett seminarium om balansekonomi med Charlie Söderberg, känd från bl a ”Lyxfällan” och ej att förglömma ”PLUS” , som min goda vän Christel, chef på SVT, var snabb att påpeka i mitt FB-inlägg, hahha 🙂


Vilken kille alltså! Han var grym!
Charlie inledde med att berätta att han hade 3 syften med kvällen:
* inspirera oss
* förvirra oss
* göra oss förbannade

För min del så lyckades han med 2 av 3; att inspirera mig (massor!!) och förvirra mig – lite iallafall.
Att göra mig förbannad lyckades han inte med – det var när han talade om folk som bara sa att dom älskade sitt jobb, men egentligen så gjorde dom inte det.
Det var bara något man intalade sig själv.
Well, den kategorin människor finns alldeles säkert, men så är inte fallet hos mig. Jag älskar mitt jobb – på riktigt!, och det är något jag skrivit om många gånger, bla här, som är ett inlägg från november 2008.
Ni som följt min blogg och ni som känner mig privat vet att jag verkligen älskar det jag gör och tycker att jag har världens bästa arbete, och att jag aldrig skulle sluta arbeta, även om jag blev miljonär.

Charlie talade om inkomster, utgifter, tillgångar och skulder – aktiva som passiva.
Att ens hus tex inte är en tillgång – iallafall inte för dig, utan för banken & staten! För dig är huset en ren skuld, inget annat!
Lite skämtsamt så, visst är det en tillgång, men även en skuld.
Om hotivation och hotivationens lillasyster, motivation. Det var faktiskt lite kul 🙂

Att de flesta går upp på morgonen bara för att de inte dött under natten, eller för att de var kissnödiga! Den var ganska kul, hahaha!

Vilka är det som lyckas då, enligt Charlie?
Jo, de människorna som tar ut segern i förskott! Det brukar jag göra faktiskt. Ganska ofta tillochmed tar jag ut segern i förskott.
Ibland segrar jag. Ibland förlorar jag. Tack o lov så segrar jag mer än vad jag förlorar. Peppar-peppar!

Det handlar om att tända en eld i hjärtat och sedan föra den elden till baken – skitbra sagt!
Och ytterligare en sak som jag tog till mig var Charlies tips att ha kick-off med familjen!
Vi har kickoffer med jobbet i tid och otid, varför inte med familjen – som ju är den viktigaste rikedomen vi har!

Sammanfattningsvis – Charlie är oerhört inspirerande och jag hade gärna haft honom som min coach!
Får ni tillfälle att lyssna på honom eller anlita honom – GÖR DET!!

And now, get back to work 🙂

Vilken fruktansvärd tragedi

Tänk om det verkligen är ett barn som har dödat 4åringen i Ljungby?
Det är fruktansvärt!
Polisen varken bekräftar eller förnekar något, ingen är delgiven misstanke om brott – personer under 15 år delges inte formellt om brott tydligen.

Så vad händer nu??
Jag förstår att socialen kopplas in, men sen?
Blir barnet omhändertaget? Och isåfall, hur länge? Och var placeras han?
Än en gång, så fruktansvärt.
Här finns verkligen inga vinnare… stackars lilla 4åriga killen..

One night at Kickis!



Som vanligt, mycket trevligt – med Helen, Kicki & Hadiza! 🙂

Tänkvärt. Och sant


Tänk alltid efter; vem älskar mig? Vem har alltid hjälpt mig? Ställt upp för mig?
Och fråga dig sen om det är värt det att såra den personen.
Håll de som älskar dig nära. Mycket nära…

Nedan en bild på mig från imorse när jag gjorde mig redo för att sticka till jobbet.

Mysig fredag, folks!
Själv ska jag försöka spendera så mycket tid som möjligt med mina barn, dvs innan de sticker iväg till basketträningen igen… !

Ang Överviktiga barn…

… som jag skrev om häromveckan:
Malin Agn, som jag nämnde i mitt inlägg, hon som startade mulligabarn.se, kommenterade mitt inlägg med nedan kommentar:

”Ja, det är märkligt att något som egentligen är så lätt ska vara så svårt! Tack för bra tankar kring ämnet! Kom gärna till nästa seminarium i Malmö den 6/12 kl. 19.00 på Scandic Segevång. Du får gärna nämna det i din blog…
Mvh Malin Agn”

Jag lovade att nämna datumet i min blogg, så här har ni det, alltså den 6e december kl 19.00 på Scandic Segevång.
Personligen har jag inga viktproblem med mina barn, och det är jag mycket tacksam över, men jag tror ändå det kan vara nyttigt och lärorikt att gå på seminariet. Så det kanske jag ska göra, faktiskt!
Den som dessvärre har problem med sitt barns övervikt bör ju absolut gå dit.

Tack för mig!

Grekiska Fader Vår


Denna fick jag av mina föräldrar när dom kom hem från Grekland förra månaden.
Jag är inte superreligiös, men ikoner, kyrkan, blessings o sånt betyder ändå något för mig.
Kan inte sätt fingret på exakt vad, men något viktigt och stort iallafall.

Passande nu när det faktiskt hänt något jättestort i vår familj, vi har ju fått en ny familjemedlem, en ny liten Kallaris!! Åh vad jag längtar efter att få mysa med bebisen! 🙂

Translator

Arkiv