Med passionen som drivkraft…
…var ämnet på Scandvisions kundevent ikväll!
Moderator för detta var ”amatörpsykologen”
Christian Godden som har 1 p i psykologi!, och inbjudna gäster var Björn Ranelid, Patrik Andersson och Alexandra Pascalidou.

Alexandra talade högst av alla, Patrik var ödmjukheten himself och Björn var cool som vanligt.
Alexandra, som jag har lite svårt för…, drog sin vanliga story om hur hon föddes i en tvättstuga, flyttade till Rinkeby, att hon inte fått något gratis, att hon är en oerhört högpresterande flicka och att livet varit väldigt hårt mot henne, osv, osv, osv.
Mycket upprepning.
Ett stort minus var oxå att hon inte visste var hon befann sig ”Var det Scandvision det hette?”, sa hon när hon berättade hur stolt hon var över en av delägarna (Laki/Micke reds anm) för att han startat upp Scandvision.
Missförstå inte – jag tycker om ambition, driv, när man syns och tar plats, men man ska göra det på ett positivt sätt.
En sak dock som hedrar henne var att hon tackade nej till en minister i Grekland som erbjöd henne 5000 euro i månaden i fem år om hon lät dom använda hennes namn i ett EU-projekt. Uppdraget gick alltså ut på att man använde hennes namn – hon fick inte göra något jobb alls, en reklambyrå skulle ta hand om allt.
Hennes väninna från Malmö som var med henne, tyckte hon var dum i huvudet som tackade nej, Alexandra borde ta pengarna och pilla sig i naveln. Men Alexandra tackade nej eftersom hon inte fick påverka, och det hedrar henne verkligen.
Men det säger ju en hel del om väninnan…
Anyway!
Fotbollsspelaren och en av världens bästa mittbackar Patrik ”Bjärred” , Champions League-mästare med Bayern som även spelat i Barca (ultimata tecknet på framgång!!) tycker jag var en oerhört rar och sympatisk kille. Och så ödmjuk!
Hans fotbollskarriär tog slut 2005 efter att han drabbats av många skador – han ”dog på fältet” och blev utburen på bår.
Patrik som alltid haft mycket höga krav på sig själv, hans drivkrafter var att tänja på gränserna, ha rätt inställning, och att ha någon som tror på en.
Och så hoppas och tror Patrik att Bayern vinner nästa eftersom Barca åkte ut ![]()
Patrik talade även om vad man gör av all passion när karriären tar slut??
Som fotbollsspelare har man onekligen ett bäst-före-datum.
…vilket man inte har som duktig författare; Björn Ranelid!
Lika fantastisk som alltid!
Björn lovade att aldrig ändra på sig, han ska fortsätta vara precis som han är – och det är vi mycket glada och tacksamma över – i alla fall jag!
Me love Björn Ranelid! Han är såååå störtcool!! Han fick många rungande applåder för sina uttal, bl a ”Genetiken är odemokratisk”.
Jag fick ett par minuter med honom både före och efter framträdandet, och guess what, Björn lovade att gästblogga här hos mig – coolt va!!
Så efter den 1/6 ska jag ringa honom och give him the details – can´t wait!
Ett fantastiskt bra och fullsatt event, som vanligt när Scandvision ställer till med något.
Mycket bra var att jag var ståndaktig och åt inte av buffén, och ännu bättre att jag fick ett uppdrag med mig hem… *håll tummarna*
So…. be passionate friends – always!

Haller med dina asikter om Alexandra.Alltid samma askungen story, vart hon an befinner sig.Sen det med 5000 euro fran grekiska ministern…jag tvivlar.Pistevo oti einai mono logia gia na kanei endiposei.Hon ar inte lika popular har som hon ar i Sverige faktiskt.
Jag vet inte om det är sant eller inte, det där med ministern. Det tråkiga är att hon är så gapig. Jag-jag-jag hela tiden. Jag har oxå hört att man inte alls gillar henne i Grekland. Trist – men hon har nog bara sig själv att skylla.
Tråkigt att du tycker så…Är du lite avis på henne att hon har lyckats så bra…
SYND att sådanna som dig ska trycka ner en så duktig tjej som verkigen har kämpat sig igenom och kommit upp sig. Hon började från noll och kolla vad hon har åstadkommit…inte många som lyckas så pass bra…
Det var väl bara en frågan om tid innan någon feg anonym ”Maria” med en mailadress som inte existerar, skulle kommentera och fråga om jag är avis.
Suck. Så fort man inte håller med om något, så är man per automatik avundsjuk.
Låt mig försäkra dig om att Pascalidou är den sista personen jag är avundsjuk på.
Hon har onekligen åstadkommit mycket, det kan man inte förneka.
Men jag tycker ändå att hon är gapig. Man tröttnar väldigt fort på henne – i alla fall gör jag det. Hon nämnde själv att tom SVT ville att hon skulle tona ner sig – undrar varför liksom??
SOm jag skrev i mitt inlägg – jag tycker om kaxighet, driv och ambition. Jag tycker om när någon sticker ut – men, man ska göra det på ett positivt sätt.
Alexandras sätt är inte positivt (tycker jag). Hon är bara tröttsam.
Betvivlar att någon, någonsin skulle vara avundsjuk på Pascalidou. Drygare människa får man leta efter.
Eller hur!! Och Helena, du känner mig; skulle jag någonsin vara avis på henne???
Nä, just precis!