Monthly Archives: april 2009

Ett stick i fingret är ingen stor sak

Fast det kanske beror på vem man frågar???
Frågar man mig hade jag sagt att det är en hyfsat stor sak – dock inte lika stor som när man tar blod från armvecket.. 
Jag tar hellre tio stick i fingret än ett enda prov från armvecket!
Men om jag får välja vill jag inte bli stucken alls…

Min barndomsvän Viktor (Viktoria) är läkare och hennes två (av tre) barn, Isabel & Anna, var med i en undersökning som heter DiPiS (Anna är mitt gudbarn  ) och som handlar om diabetes, Viktor blev intervjuad av Medicinska fakulteten, kolla här för hela intervjun.

Viktor har ända sedan vi var 10 år gamla, sagt att hon skulle bli läkare. Kirurg, sa hon bestämt. 
Detta har hon tyvärr ändrat på nu (fan oxå, jag som hade räknat med hennes tjänster lite längre fram om några år…!!)

Jag är hursom så stolt över henne och jag beundrar henne så mycket!!
Och på lördag kommer Viktor och Björg hit på middag och det ska bli sååå trevligt, som på gamla goda tiden 🙂

Ciao for now // Bellove

Janteinlägget som utlovat

Igår hade X-tina sammankallat till en Jante-träff, och jag syrran och Carina dök upp.
X-tina hade bjudit in coachen och författaren Maria Appelqvist som tillsammans med Bo Pedersen skrivit en bok om Jante. 
Boken om Jante kommer ut i september och tanken med deras arbete är att skapa debatt. 
De vill bidra till ett samhälle där motsatsen till Jante, ett bejakande engagemang, står i centrum. 

Läs mer på www.jante.se och anslut gärna till deras facebookgrupp Beyond Jante

Och ni som läser mig sedan tidigare; ni vet alla vad jag tycker om de här pinsamma fjantarna som inte har förmågan att glädjas åt andra…
Det är ren och skär avundsjuka och det är verkligen beklagligt att folk inte kan tycka det är kul när det går bra för andra…

Jag hade velat skriva sååå mycket mer om detta ämnet, men Elena & Micaela står och hänger över mig, dom ska sova hos sin kompis Emelie idag och vill att jag ska skjutsa dit dom NU! 🙂

Bellove

Jag är den vitaste greken..

…man känner, brukar andra säga till mig.. och det stämmer nog.. 
På nedan bilder ser ni mina ohyggligt vältränade och snygga!, men ack så vita ben.. men på somrarna i underbara Grekland efter en dag på stranden…då är jag långt ifrån den vitaste greken man vet.. 🙂

Min Micaela tog bilderna när jag var ute på min daglia powerwalk. Notera oxå att bilderna är ganska suddiga. Det är för att jag alltid håller ett så onormalt högt tempo när jag är ute och går!

Jaja. Nu ska jag mysa med barnen och efter det ska skriva ett inlägg om Jante, eller Fjante som jag brukar kalla det,och det ”mötet” jag var på tidigare idag. 

Later! // Bellove

Björn Bergman…

Stämmer detta????

Björn Bergman, Malmö Stads avgående Näringslivsdirektör, som jag skrivit om tidigare, ska enligt mycket säkra källor börja på Sydsvenskan – vad är då detta????

Vad är det Ilmar har sett (som jag skrivit om här oxå)???

Nu off till seminarie om Jantelagen! 🙂

Om surrogatmoderskap

Okej eller inte?
Sydsvenskan hade en artikel om det, se här

Jag tycker att det är upp till var och en att anlita en surrogatmamma om man vill det. 
Varför skulle man inte? Speciellt oxå om man kan bekosta det själv, som i ”Annas & Johans” fall, som Sydsvenskan skriver om. 
Hittils har paret lagt ut 250.000 kronor, och de räknar med att det kommer kosta ett par miljoner för två barn. 

En sak som jag undrar över är, finns det någon kontroll från socialen som ”godkänner” föräldrarna? 
Det är det ju annars när man ska adoptera. 
De blivande adoptivföräldarna genomgår ju många och väldigt omfattande kontroller. 
Vilket jag iofs tycker är bra – faktum är att jag tycker man ska tillämpa dessa kontroller även på folk som får barn på egen väg. 
Ja, jag vet att det antagligen är ogenomförbart…dock, det kanske man skulle se över, med tanke på att det finns alltför många där ute som är direkt olämpliga som föräldrar, och verkligen inte borde få lov att få sätta barn till världen.
 
Så när jag blir statsminister kommer det att bli min viktigaste uppgift, och målet är att inte en enda unge ska ha föräldrar som inte förstår vilken gåva det är att faktiskt ha barn. 

Nu; myyyyys med världens vackraste barn; mina fantastiska, ljuvliga, fenomenala, härliga, sagolika, stoltheter!

// Bellove

By the way…

…sa jag förresten att det är en jämn vecka?
Det innebär att mina stoltheter är hos mig – YES!!

//Bellove

Ingen lek utan eld

”En olympisk krönika från Aten till Aten” – av Åke Stolt.

Idag kom Åke förbi mitt jobb med ett exemplar av nämnda bok, som han oxå skrev en hälsning i till mig – jag blev så glad!
Det lovade han mig när vi fikade förra veckan och idag kom han alltså förbi med boken. 

Då vet ni vad jag ska börja läsa ikväll! 
Tack Åke – sååå snällt av dig!

//Bellove

Jag har faktiskt karaktär

Middagen hemma hos mina föräldrar efterföljdes av fika hemma hos min coola bror Jannis & hans bedårande fru Anna

Ni som följer min blogg vet att både min mamma och svägerska är mästare i köket, och jag blev inte besviken på någon av dom idag heller. 
Däremot blev nog Anna lite besviken på mig för att jag inte åt av hennes kolatårta.. (Kosta, fick du med det??? JAG ÅT INTE!!! 🙂Jag åt faktiskt bara av frukten, ett härligt fat med jordgubbar, vindruvor och physsalis.

Efter middag hos föräldrarna och fika hos brorsan, fortsatte jag till min kompis Irini på fika. 
Noppy var oxå där.
Irini & Noppy är två av mina äldsta vänner (inte åldersmässigt – eller jo, en av dom i alla fall, hahahhaha) och jag tycker väldigt mycket om dom. Det är så roliga och framförallt brighta tjejer!

Och FYI kan jag faktiskt berätta att middagen hos mamma var för min del GI-baserad; jag åt kyckling med grönsaker – inget ris. 

Hos Anna & Jannis åt jag bara frukt, det visste ni redan, och hos Irini åt jag ingenting. Och när jag väl upptäckte godisskålen så stack jag hem fort som f-n så att jag inte skulle få återfall. 

Och nu, här hemma åt jag precis en ceasarsallad, fast utan krutongerna. Okej, där jag ljög jag lite. Jag åt krutongerna. 
Men det var faktiskt det första i kolhydratväg som jag åt idag, so cut me some slack! 

Om ni slår upp ”karaktär” i Wikipedia kommer följande upp:

Karaktär betecknar en persons, föremåls eller situations prägel, art eller beskaffenhet, eller en persons läggning eller moral. 
Ordet förekommer även i uttrycken karaktärsroll och karaktärsskådespelare för att beteckna väl utmejslade rollfigurer i dramer, samt skådespelare som specialiserar sig på såna roller.
Nedan ett strålande exempel på någon med karaktär:

Tata!! // Bellove

Ingenting går upp mot….

min mammas mat!
On my way dit för middag!

Later // Bellove

Konsekvens – en konst?

Trollungarna Dimitris & Anna!

Jag & Anna innan idag.

Jag hade lovat lilla Anna att hon skulle få sova hemma hos mig på torsdag. Men så var hon olydig, jag varnade henne flera gånger, och till slut sa jag till henne att eftersom hon inte lade av, så skulle hon inte får sova över hos mig. 

Nu har jag ångrat det jättemycket… jag vill ju ha henne hos  mig!
Hur ska jag göra för att ”ta tillbaka” det??
Ska jag få henne att säga förlåt och få det att se ut som om hon själv kommit på att hon ska be ursäkt??

Jag tycker det är jätteviktigt att vara konsekvent, men straffet måste oxå stå i paritet till brottet – och sååå olydig var Anna faktiskt inte. 
Det var snarare så att jag var på lite dåligt humör och därmed lite mer lättretad än vanligt.. 

Vad säger ni, hur ska jag ta tillbaka det och låta henne sova över?

Var hemma hos Anna (Stefans) på kvällen, tog tyvärr inga bilder (!!) missade det helt! Jag, syrran & Petra var kvar till ca 02, tror jag. 

Nu: sova!

Translator