Om jag hade varit osynlig..

…finns det ingen ände på alla jag hade spionerat på och skojat med!!
Åhhh, såå häftigt det hade varit! 
Jag vet inte vad jag hade gjort först!! 🙂 Jag hade varit alldeles till mig och bara hoppat omkring av ren glädje – till en början.. sedan hade jag spionerat ihjäl mig på alla kända och okända människor 🙂

Jag är av naturen väldigt nyfiken av mig och vill veta så mycket som möjligt – samtidigt som jag inte vill ha information som jag inte berörs av (hur nu det går ihop?) – och samtidigt som jag oftast glömmer bort väldigt fort vad man sagt..

Speciellt en av mina kompisar säger alltid att man aldrig kan komma till mig för att skvallra! Dels för att jag oftast inte kommer ihåg något skvaller (!!) men främst för att jag aldrig skulle få för mig att svika ett förtroende – och det vet alla mina vänner om.
Man kan således vara väldigt lugn med att det man säger till mig, det stannar hos mig om man uttryckligen bett mig att inget säga (för jag har säkert glömt det dagen därpå, även om det inte är superhemligt, hahahha). 

Däremot kan jag berätta om mig själv och tala om saker som stör mig och som gör mig ledsen, arg och irriterad…och det finns en del saker som får mig att känna så. 
Tex när någon i min familj eller nära vänner är ledsna, blir orättvist behandlade eller har allmänt korkade människor omkring sig. 
Jag tar liksom på mig deras sorg/vrede/irritation. Detta är dock något som jag & min coach jobbar på, nämligen att jag ska sluta älta över saker som jag ändå inte kan påverka. Lättare sagt än gjort…men jag är på god väg. 
Det enda jag kan göra är att än en gång flick the bad guys the birdie och hoppas på att the bad guys inser själva hur löjliga och patetiska dom är, och därmed ändrar sin ståndpunkt. Kanske att hoppas på för mycket??

Anyway, tillbaka till osynligheten: nej, jag vill INTE vara osynlig för alltid, verkligen inte!! Jag vill absolut synas och ta plats, Drama Queen som jag är :-), men det hade inte varit helt fel att kunna knäppa med fingrarna och vips så blir man osynlig när man känner för det… 
ÅHH så mycket roligare jag hade haft om detta hade gått att ordna!!

Nu ska jag bläddra i senaste Amelia tills jag somnar – NATTINATTI!

Comments are closed.

Translator

Arkiv